Etikettarkiv: min väg

Peters väg till Direktdemokraterna

Jag måste börja med att erkänna att jag i min ungdom inte var särskilt politiskt intresserad. Visst röstade jag, men någon större kunskap om partiprogrammen hos de partierna jag röstade på eller hur demokratin egentligen fungerar i Sverige hade jag inte. Jag antar att jag tänkte som de flesta andra:

“Vi har det ganska bra i Sverige, politikerna gör ett hyggligt jobb och demokratin fungerar väl ganska bra på det stora hela.”

Resan börjar i USA

2001 flyttade jag till USA för att studera. Jag bodde och studerade i ett väldigt homogent samhälle. Antingen var man med eller inte. Jag var inte med. Inte för att jag ville vara rebell utan för att jag inte delade samhällets värderingar. Läs mer

Erikas väg till Direktdemokraterna

Jag har nog alltid tyckt att demokrati är viktigt. Demokrati i familjen, demokrati i skolan, och demokrati på arbetsplatsen.

Vikten av att kunna göra sin röst hörd. Att bli respekterad. Känslan av att kunna påverka.

Hemmet präglades om än av stor kärlek så även av en patriarkalisk auktoritär far som inte tålde att bli ifrågasatt. Barn ska lyda. Göra som de blir tillsagda. I skolans korvstoppningsprocess fanns inte tid för frågor som varför? Hur? Varför inte? Och absolut inte orden “jag vill inte”. Där barnen ska sitta snällt i sin skolbänk och lyssna på vad läraren säger. För läraren har ju alltid rätt i det han/hon lär ut. Eller? Läs mer

Yvonnes väg till Direktdemokraterna

Som ivrig användare av Internet ploppar det ofta upp frågor på hemsidor om användarvänlighet m.m. som jag ombeds att svara på. Jag tar mig alltid tid att svara på frågorna och hoppas vara till hjälp för att göra hemsidor mer användarvänliga.

Jag vill att den värld jag lämnar efter mig till barn och barnbarn ska ha användarvänlig demokrati. Jag kallar den Läs mer