Etikettarkiv: medborgarförslag

År 2018 en sen augustikväll

Direktdemokraterna uppmärksammades mer och mer under månaderna fram till valet 2018. Fler och fler väljare insåg att det politiska systemet koncentrerade makt till allt färre och att Direktdemokraterna var lösningen genom att bredda makten och marginalisera små extrema åsiktsyttringar.

Debatten gick het på TV om den fara Direktdemokraterna skulle innebära för stabiliteten och förmågan att styra landet.

Valet blev en succé. Direktdemokraterna fick 5% av rösterna vilket resulterade i över 20 mandat. Över 20 personer från Direktdemokraternas valsedel kom in i riksdagen. Direktdemokraterna kom även in i många kommuner och flera landsting.

Våra röstförmedlare

Dessa 20 personer hade alla tagit på sig rollen som röstförmedlare och representanter för det nya direktdemokratiska systemet. En del av dem kom från småpartier som inte på egen hand hade kunnat ta sig in i riksdagen, en del från den utomparlamentariska rörelsen och några från etablerade partier. Där fanns personer från Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Liberala partiet, Kommunistiska partiet, samt även från de större etablerade riksdagspartierna.

Alla dessa personer som nu sitter i riksdagen för Direktdemokraterna har lovat att följa resultatet från det direktdemokratiska systemet. De fungerar som oberoende journalister och förmedlar löpande riksdagens arbete till folket. De fungerar också som röstförmedlare för att förmedla folkets intressen till de invalda politikerna.

Alla medborgare är fria att delta i debatten. Du kan exempelvis skriva ett debattinlägg som du vill ha uppläst i riksdagen inför de andra partierna. Debattinläggen röstas om på ett sådant sätt att talartiden fördelas i förhållande till hur många som ställer sig bakom respektive inlägg och hur bra de anses vara.

De framröstade debattinläggen fördelas därefter mellan de invalda röstförmedlarna så att de inte behöver läsa upp något som allt för mycket skiljer sig från deras egna övertygelser. Det har gått bra då de själva utgör ett snitt av befolkningens politiska inriktningar. Men i slutändan är det deras uppgift att på bästa möjliga sätt representera folkets vilja, ungefär som vi kan förvänta oss av en advokat i en rättegång.

Ett ökat politiskt intresse

Nu har det gått ungefär ett år sedan valet och allt fler har börjat vänja sig vid de nya möjligheter en flytande direktdemokrati innebär.

Direktdemokratin har resulterat i ett enormt ökat intresse för politik och deltagande. Det har blivit vanligt att samtalen i fikarummet handlar om aktuella projekt och idéer för förändring. Känslan av delaktighet har ökat nu när alla kan påverka genom att tipsa sina vänner och bekanta om nya förslag och pågående omröstningar. Samtalen har blivit djupare och mer intressanta när det inte längre handlar om val mellan partier utan snarare om att finna och stödja bra lösningar.

Bloggar, facebook, webbsidor och annonstavlor länkar direkt till delegater och pågående omröstningar. Varje dag postas nya “upprop” och förslag på facebook och andra sociala medier. Istället för att bara “gilla” ett förslag kan du nu direkt stödja förslag och grupper.

Du kan nu ge ett direkt stöd till intresseorganisationer genom att delegera din röst till dem. Och eftersom det går att delegera till flera grupper blir även intresset för att stödja olika intresseorganisationer större. Dessa organisationer kan direkt ta ställning till omröstningar i riksdagen och även komma med egna förslag för omröstning i riksdagen.

Många medborgare har delegerat sin röst till grupper som BRIS, Fjällräddningen, Djurens Rätt, Greenpeace, IOGT-NTO, Stoppa FRA-lagen, Planka.nu, RFSL, Nej till GMO, med flera. Många nya grupper har uppstått för populära saker så som att lägga ned kungahuset, stoppa vargjakten, ändra banksystemet, med mera.

En fördel med att delegera sin röst snarare än att direkt rösta i enskilda frågor är att den grupp du delegerat till kan ta ställning till vilka omröstningar i riksdagen som berör frågan och kan även formulera framtida omröstningar. Du har då gett förtroende till gruppen att arbeta för sin sak, vilket mycket väl kan ta många omröstningar under många år. Men du har alltid möjlighet att ta tillbaka din delegering eller att själv göra ett eget val i en enskild omröstning.

Demokratisystemet i praktiken

Många engagerade medborgare har nu redan efter ett år delegerat till över hundra olika delegater. Det är lätt att göra eftersom man bara behöver gilla länken eller sidan som postas på facebook. Din kompis postar exempelvis en länk med rubriken “Stoppa vargjakten”. Du klickar på gilla.

Dagen därpå får du en notis om att du har nya delegeringar att bekräfta. Du får notisen via den eller de kanaler du själv valt, så som SMS, G+, MSN, e-post, etc. Du klickar på länken och loggar in i Direktdemokraterna demokratisystem med din e-legitimation.

När du loggat in möts du av en lista nya delegeringar att bekräfta. Här ser du mer info om de som ligger bakom “Stoppa vargjakten”, inklusive förslag som de stödjer och hur de har röstat i tidigare omröstningar. Du ser även hur denna delegat skiljer sig från dina andra delegater och rådgivare i tidigare frågor där de har röstat olika.

Du godkänner de nya delegeringarna och går vidare för att se vad som är på gång och vilka omröstningar som är aktuella i de områden du speciellt intresserat dig för. Presentationen inkluderar översikter över processer, beroenden, perspektiv, projektioner, med mera. Dessa översikter är personligt framtagna för att inte ge någon enskild grupp makten att vinkla en frågeställning. På samma sätt som du kan delegera din röst, har du även valt dina rådgivare bland tillgängliga tjänster som sammanställer och presenterar översiktlig information.

För att inte låta någon fråga hamna mellan stolarna har många valt att även delegera sin röst till ett eller flera av de etablerade partierna. De flesta har då många delegater som enbart röstar i specifika sakfrågor samt ett fåtal delegater, så som gamla partier, vilka ju röstar i de flesta frågor.

Då och då händer det att två eller fler av dina delegater har valt att rösta i samma omröstning, och att de där röstat olika. Säg exempelvis att du delegerat din röst till Moderaterna. En vacker dag får du en notis om att dina delegater inte är överens i en specifik omröstning. Om du inte gör ett val kommer du automatiskt att rösta blankt i den omröstningen.

Du loggar in i demokratisystemet hos Direktdemokraterna för att se vad som är på gång. Du ser att det nu ska röstas om en ny lag för vargjakt. Den delegat “Stoppa vargjakten” har röstat ja, men din andra delegat “Moderaterna” har röstat nej. På sidan för omröstningen får du en personligt framtagen översikt med just dina delegater och rådgivare.

På JA-sidan i höger kolumn ser du “Stoppa vargjakten” med sin sammanfattning till varför du bör rösta JA till lagförslaget. På NEJ-sidan i vänster kolumn ser du “Moderaterna” med sin sammanfattning till varför du bör rösta NEJ till lagförslaget. Du ser även en del fakta och annat från dina rådgivare.

Du har nu att välja på att ta ställning åt ena eller andra hållet. Du kan gå in och fördjupa dig i frågan. Du kan läsa eller se debattinlägg från de största delegaterna eller från individer eller bekanta som uttalat sig i frågan. Du ser även att en debatt ska hållas i ditt lokala kommunhus. Dit kan du komma för att lyssna på alla sidor. Du kan även se den inspelade debatten direkt från din dator och deltaga i diskussionen med egna kommentarer, frågor, idéer, osv.

Kanske kommer du fram till att delegaten “Stoppa Vargjakten” inte var så bra som du först trodde. Då kan du välja att ta tillbaka din delegering från dem så att de inte längre kan rösta för dig. Möjligen kanske du vill ha kvar dem som en rådgivare, men inte som delegat.

Kanske tycker du å andra sidan att du inte håller med “Moderaterna” i den aktuella frågan och väljer att i framtiden alltid låta “Stoppa Vargjakten” få företräde framför “Moderaterna” i varg-frågor. Vad som konstituerar varg-frågor kan du överlåta till dina rådgivare som bland annat bidrar med “taggar” till aktuella omröstningar.

Eftersom delegater alltid måste komma in med sina röster några dagar innan omröstningens slut, har du alltid tid på dig att göra ett eget val om du så önskar.

Veckan därpå får du en ny notis om omröstningar där dina delegater röstar olika. Du går in i demokratisystemet för att sätta dig in i de aktuella frågorna och vad som skiljer i argumentationen mellan dina delegater. På så vis får du kontinuerligt möjlighet att gallra ut de delegater som du finner mindre seriösa.

Detta system med många delegater och notifiering när delegaterna tycker olika gör att du kan lägga din tid på det som är mest angeläget. I många frågor finns det en stor enighet. När konsensus finns kan du lugnt låta dina delegater ta hand om det som de själva specialiserat sig på. När ett område av samhället fungerar som det ska kan besluten tas utan allt för mycket stridigheter eller debatt.

Men då och då dyker det upp frågor där det finns oenighet i vad som är den bästa lösningen. Det är dessa frågor som bubblar upp och som kommer att stimulera till mer engagemang och mer debatt. Det blir på så vis ett självkorrigerande system.

Spridning

Allt fler människor går in och använder demokratisystemet för att vara med och bestämma över de mandat Direktdemokraterna har i riksdag, landsting och kommuner. De etablerade partierna kan inte göra annat än att uppmuntra sina anhängare att gå in i demokratisystemet för att delegera till sitt parti för att på så vis få fler mandat på sin egen sida i riksdagen.

Detta leder till att fler och fler får upp ögonen för den flytande direktdemokratin. Direktdemokraterna ser nu ut att kunna att bli det största partiet efter nästa val. Då kommer dess röstförmedlare att sitta i alla utskott och beredningar. Sveriges ministrar kommer att bli direktdemokratiskt valda personer med förtroendeuppdrag baserat på direktdemokratiskt beslutade agendor.

Direktdemokraterna modell sprids nu över världen. I samarbete med direktdemokratiska partier över hela Europa är de på god väg att ge en sann röst åt folket i Europaparlamentet.

Den flytande direktdemokratin blir ett nytt statsskick. Fler och fler länder går med i rörelsen. Tillsammans får våra representanter i FN en ny roll då de tidigare supermakterna blir direktdemokratiska.

En ny era har kommit.

Jonas Liljegren
Direktdemokraterna

Vårt röstsystem

Många undrar om Direktdemokraterna har ett röstsystem. Det har vi. Namnet på systemet är GOV. Det lite folkligare arbetsnamnet som föreslagits är Folke.

På begäran har vi lagt upp ett demonstrationsexemplar av röstsystemet. Eftersom man kan skapa konto anonymt i demoversionen finns inte möjligheten att lägga upp egna frågor. Därför har vi lagt upp tre testfrågor för att man ska kunna provrösta. Du hittar röstsystemet här: http://valdemo.direktdemokraterna.se/

Några funktioner som är värda att lyfta är:

  1. Tre olika sorters omröstningar:
    a. Ja/Nej
    b. Prioritet
    c. Median
  2. Tre olika sorters tidsbegränsningar:
    a. Fast sluttid
    b. Kontinuerliga
    c. Progressiva
  3. Delegera, s k flytande demokrati: Du kan ge din röst till en delegat som röstar åt dig.
  4. Bli delegat, s k flytande demokrati: Andra kan ge sin röst till dig.

Systemet är en prototyp under utveckling. Vi har många förslag på hur systemet kan förfinas och arbetar kontinuerligt med utveckling. Har du förslag på förbättringar av röstsystemet är du välkommen att kontakta oss med dina förslag.

Vår interna version av GOV kommer användas till Direktdemokraternas årsmöte som går av stapeln den 20:e oktober på vår medlemswebbplats. Vill du vara med och påverka Direktdemokraternas framtid är du varmt välkommen att bli medlem.

 

Lotte Johansson frågar kommunfullmäktige

Riksdagskandidat Ann-Charlotte Johansson, nummer 10 på riksdagslistan för Direktdemokraterna ställer frågor till kommunfullmäktige i Värmdö om e-petitioner på kommunens hemsida.

Hur många petitioner tas upp av kommunfullmäktige – och framförallt hur marknadsförs tjänsten?

Transparent medborgarbudget förutsättning för medbestämmande?

En förutsättning för att kunna vara med och ta ställning i en fråga som om vi ska höja eller sänka olika skatter, förutsätter:

  1. Att vi först gör hela budgeten mer transparent och lättförståelig för samtliga medborgare
  2. Att vi har skapat, informerar om och lär ut de verktyg som gör det möjligt att sätta sig in i och diskutera dessa frågor med varandra.

Kommunens budget t ex. kan idag med de möjligheter som erbjuds på internet presenteras så att det blir lika enkelt att förstå kommunens budget som sin egen hushållsbudget. Budgeten kan fungera som en överblickbar innehållsförteckning över kommunens service och verksamhet som man vid behov kan fördjupa sig i och få målbeskrivningar. När medborgaren förstår vad saker och ting kostar och vad politikerna har prioriterat med sina ideologiska förtecken då kan medborgarna sluta upp kring utvärderingar av kommunens olika verksamheter. “Vad får vi för våra skattepengar” blir den utmanande frågan som medborgaren ska kunna bedöma, bevaka och begära svar på.

I PWC Forskningsrapport / Granskning av skattemedel i kommunerna, 2010 konstateras att 60% av kommuninvånarna i Sveriges 280 kommuner anser att kommunens verksamhet och service borde granskas mer. Det är viktigt att få medborgaren att delta och bidra i denna utvärderingen och problemformulering när själva problemet i den kommunala servicen och verksamheten uppstår. Själva missnöjet kan då kanaliseras och leda till förbättringar. Och vem är egentligen mest lämpad att avgöra om och hur en service och en verksamhet med sina mål fungerar?

Medborgaren skulle enkelt via mobil eller dator kunna formulera med text, ljud och bild ett konkret specifikt missnöje med något i kommunens verksamhet (gärna kopplat till en budgetpost). Sedan kunna rangordna missnöjet i form av en topplista, som ett resultat av att fler medborgare sluter upp kring ett missnöje /problem. Antalet medborgare som sluter upp kring ett problem avgör själva angelägenhetsgraden och kommunikationen/dialogen bli på så sätt mer jämbördig med politikerna och deras känslighet för växande opinioner. Medborgaren skulle då finna det mer meningsfullt att vilja delta i problemformuleringen.

För att skapa en trovärdig demokratisk kommunikation/dialog bör den produceras i ett oberoende sammanhang såsom en ideell förening i allmänhetens tjänst eller det som Public Service i egenskap av regionala- och lokala nyhetstidningar och tevekanaler borde fungera som.

Lotte Johansson
Riksdagskandidat Direktdemokraterna

Foto: Patrik Theander

Medborgardialog på nätet både enkelt och svårt

Imcode Partner AB höll under politikerveckan i Almedalen i seminariet: Medborgardialog på nätet både enkelt och svårt. Deltagarna bestod merparten av kommunpolitiker och tjänstemän.

Imcode redovisade att av 100 medborgarförslag, varav 80-85 % bedömdes som konstruktiva, hade endast 3-4 förslag gått igenom. Imcode menade att förväntningarna från medborgare som lämnar förslag måste kanaliseras. De menar också att intresset för detta ökar kraftigt hos kommunerna. SKL (Sveriges kommuner och landsting) som fått ansvaret att informera om detta upplever att det finns ett brett stöd för medborgardialog från alla politiska partier, dock har ingen särskild budget getts eller avsatts för att SKL ska kunna informera om eller införa medborgardialog.

Vad krävs då för att medborgare ska kunna vara delaktiga? Imcode redovisade följande delaktighetstrappa. Den visar att medborgare måste:

  1. Veta något om hur man gör, d v s, måste få information
  2. Få konsultation i vad de kan välja mellan.
  3. Ges möjlighet att möta andra där de har rätt att föra ut sin ståndpunkt i en aktiv dialog, där de har inflytande i utvecklingsprocessen från början till slut.
  4. Kunna vara med i det direkta medbeslutandet.

Detta ligger just nu på en hög nivå som få har tillgång till.

Information är nämligen något helt annat än dialog. Steg ett är att politikerna själva är klara över vad det är vi ska föra dialog om och vad vi vill ha ut av medborgardialogerna. Att bara prata med medborgarna fungerar inte, utan i en dialog finns en utveckling, där förändras alla i samtalet. Bra metoder för detta föreslogs som Open labs. I den fullsatta lokalen av huvudsakligen kommunpolitiker och tjänstemän var det bara jag som verkade känna till metoden.

En undersökning Imcode gjort visade att återkoppling till medborgare var det största problemet. Av 85 avslutade e-förslag hade bara drygt 10 % fått någon återkoppling. Anledningen var varken av teknisk eller ekonomisk art utan det handlar snarare om ett förhållningssätt där politiker sitter i “ett titta ner perspektiv”. Politiker måste helt enkelt gå ner på medborgarnas nivå och se på medborgare som en politisk kapacitet istället för som på kunder/klienter/brukare som tar emot tjänster. Det här kräver öppen redovisning om vad som händer, ett tydligt politiskt åtagande och att politiker släpper lite grann på sin egen makt.

Vidare visades att t ex. Malmö 2008 infört e-petition där medborgare tilläts lägga förslag, tanken var att politiker skulle snappa upp dessa. Det var bara det att få politiker var inne och tittade på vilka förslag som fanns. 2010 ändrades det till att när 100 personer skriver under för e-petitionen skulle den automatiskt gå till rätt nämnd. Tyvärr gick inte politikerna in och tittade där heller. Tjänstemän i publiken menade att det avstannar så fort medborgarförslagen kommer fram till beslutande politiker och upplever att politikerna inte vill släppa ifrån sig makten. Om vi jämför med Estland så lägger de ut förslagen för diskussion till medborgarna innan beslut. På Värmdö där jag själv bor finns e-petition och bägge förslag jag lagt (att anlägga aktiva mötesplatser över generationsgränser samt utveckla biblioteken till demokraticenters), har snappats upp och lagts upp på kommunens hemsida. Problemet är bara att få går in på kommunens hemsida, medborgarförslagen är svåra att hitta, marknadsförs inte och lokalpressen skriver inte om de.

Efter att ha placerat oss ett par minuter i små grupper gav vi deltagare följande förslag:

  • Formulera syftet för medborgardialog
  • Göra processen transparent
  • Uveckla former att kommunicera
  • Tillsätta en person som är tillgänglig värd som INTE är politiker
  • Lära ut hur man driver processer, förslag, etc. (demokraticenters)
  • Involvera fler i processerna
  • Ändra politiska processen i grunden där politiker måste lära sig att lyssna – föra dialog.
  • Utveckla processer som tar hand om det här och tydligt berätta hur
  • Mod hos politiker och tjänstemän
  • Alla kunna demokratiska verktyg när man går ut skolan och är röstberättigad
  • Måste sluta känna oss så hotade
  • Måste nå ut till alla – även till det glömda Sverige

Slutligen tog vi upp att EU parlamentet är duktiga på att lägga ut hela processerna men att det behövs göras mer lättförståeligt – tolkas till ett mer begripligt språk.

Lotte Johansson
Almedalsveckan 2014
Riksdagskandidat Direktdemokraterna

Foto: Thomas Larsson

För många medborgare utan inflytande i politiken

Olle Wästberg, ny statlig utredare av klyftor och demokrati skriver om demokratin i Sverige i Dagens Nyheter.

“För många medborgare utan inflytande i politiken

Selektiv maktlöshet. Bara en femtedel av svenskarna känner att de har möjlighet att påverka politiska beslut.

/…/

Bara drygt 20 procent av svenskarna anser att de har en möjlighet att påverka politiska beslut. Siffran faller drastiskt när man under­söker marginaliserade grupper. Maktlösheten är selektiv. De som inte är aktiva mellan valen är också de som i andra sammanhang, exempelvis på arbets- och bostadsmarknaden, står utanför: Utlandsfödda, lågutbildade, unga.

Maktlösheten leder till en reaktion som endast ytterlighetsrörelser vinner på. När de som inte har fått, eller förlorat, fotfäste i samhället inte tror att politiken kan förändra deras egen situation, kan de vända den demokratiska processen ryggen.

/…/

Samtidigt ökar maktkoncentrationen. På 50 år har antalet politiska förtroendeuppdrag sjunkit från 24 per tusen invånare till mindre än tio. I Stockholm går det 1 331 invånare per uppdrag. Inte konstigt att få svenskar uppger att de känner en politiker, vilket ökar klyftan mellan väljare och valda.

Vi har också haft en utveckling som innebär att förtroendevalda kommunpolitiker blivit allt äldre och suttit allt längre. Ordförandena i kommunfullmäktige har i snitt suttit 23 år i fullmäktige. De som blir valda får allt fler uppdrag. Främst unga och kvinnor hoppar av kommunala uppdrag under mandatperioderna. De ledande kommunpolitikerna – med sina många uppdrag – växer inte sällan samman med tjänstemännen. Kommunalrådet har sitt kontor i kommunhuset, vägg i vägg med kommundirektören.

Vad vi ser är bilden av en politisk klass.

De politiska partierna har förlorat fotfästet. På tjugo år har partierna tappat 360.000 medlemmar.”

Wästberg bekräftar Direktdemokraternas åsikter

  1. Väljarna har för lite inflytande i politiken mellan valen.
  2. Ytterlighetsrörelsernas grogrund ligger till viss del i den maktlöshet och frustration man känner när man inte kan påverka politiken.
  3. De politiska uppdragen koncentreras allt mer till allt färre. En politisk adel har vuxit fram.
  4. Partiernas sjunkande medlemsantal är djupt oroväckande och ett tecken på att något inte står rätt till med den svenska demokratin. Politik berör alla, men allt färre engagerar sig politiskt. Direktdemokraterna menar att anledningen till det är bristen på inflytande.Varför ska man vara med i en klubb där man aldrig får spela match?

 

Faktaruta

Medlemmar i politiska partier
Grafik: Direktdemokraterna

Varför jag röstar på Direktdemokraterna!

Tror du fortfarande på politikerna? Det gör inte jag, jag tror på dig och mig och på att man i en riktig demokrati fattar beslut tillsammans och låter alla bli hörda. Idag verkar det som om demokratin bara sträcker sig så långt att du får rösta i melodifestivalen eller i ett val vart fjärde år.

Däremot får du inte rösta om viktiga politiska frågor som rör ditt och allas våra liv. Vad säger det om dagens politik? Är vi rädda för vad som skulle hända om vi själva skulle ta makten över det politiska beslutsfattandet? Är vi för bekväma? Förstår vi inte längre att det är vi som bestämmer om vi lämnar över vår makt till någon annan eller ej? Kommer vi någonsin våga lita på oss själva igen efter att ha levt under förtryck och hierarkiska maktstrukturer under tusentals år? Läs mer