Etikettarkiv: flytande demokrati

År 2018 en sen augustikväll

Direktdemokraterna uppmärksammades mer och mer under månaderna fram till valet 2018. Fler och fler väljare insåg att det politiska systemet koncentrerade makt till allt färre och att Direktdemokraterna var lösningen genom att bredda makten och marginalisera små extrema åsiktsyttringar.

Debatten gick het på TV om den fara Direktdemokraterna skulle innebära för stabiliteten och förmågan att styra landet.

Valet blev en succé. Direktdemokraterna fick 5% av rösterna vilket resulterade i över 20 mandat. Över 20 personer från Direktdemokraternas valsedel kom in i riksdagen. Direktdemokraterna kom även in i många kommuner och flera landsting.

Våra röstförmedlare

Dessa 20 personer hade alla tagit på sig rollen som röstförmedlare och representanter för det nya direktdemokratiska systemet. En del av dem kom från småpartier som inte på egen hand hade kunnat ta sig in i riksdagen, en del från den utomparlamentariska rörelsen och några från etablerade partier. Där fanns personer från Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Liberala partiet, Kommunistiska partiet, samt även från de större etablerade riksdagspartierna.

Alla dessa personer som nu sitter i riksdagen för Direktdemokraterna har lovat att följa resultatet från det direktdemokratiska systemet. De fungerar som oberoende journalister och förmedlar löpande riksdagens arbete till folket. De fungerar också som röstförmedlare för att förmedla folkets intressen till de invalda politikerna.

Alla medborgare är fria att delta i debatten. Du kan exempelvis skriva ett debattinlägg som du vill ha uppläst i riksdagen inför de andra partierna. Debattinläggen röstas om på ett sådant sätt att talartiden fördelas i förhållande till hur många som ställer sig bakom respektive inlägg och hur bra de anses vara.

De framröstade debattinläggen fördelas därefter mellan de invalda röstförmedlarna så att de inte behöver läsa upp något som allt för mycket skiljer sig från deras egna övertygelser. Det har gått bra då de själva utgör ett snitt av befolkningens politiska inriktningar. Men i slutändan är det deras uppgift att på bästa möjliga sätt representera folkets vilja, ungefär som vi kan förvänta oss av en advokat i en rättegång.

Ett ökat politiskt intresse

Nu har det gått ungefär ett år sedan valet och allt fler har börjat vänja sig vid de nya möjligheter en flytande direktdemokrati innebär.

Direktdemokratin har resulterat i ett enormt ökat intresse för politik och deltagande. Det har blivit vanligt att samtalen i fikarummet handlar om aktuella projekt och idéer för förändring. Känslan av delaktighet har ökat nu när alla kan påverka genom att tipsa sina vänner och bekanta om nya förslag och pågående omröstningar. Samtalen har blivit djupare och mer intressanta när det inte längre handlar om val mellan partier utan snarare om att finna och stödja bra lösningar.

Bloggar, facebook, webbsidor och annonstavlor länkar direkt till delegater och pågående omröstningar. Varje dag postas nya “upprop” och förslag på facebook och andra sociala medier. Istället för att bara “gilla” ett förslag kan du nu direkt stödja förslag och grupper.

Du kan nu ge ett direkt stöd till intresseorganisationer genom att delegera din röst till dem. Och eftersom det går att delegera till flera grupper blir även intresset för att stödja olika intresseorganisationer större. Dessa organisationer kan direkt ta ställning till omröstningar i riksdagen och även komma med egna förslag för omröstning i riksdagen.

Många medborgare har delegerat sin röst till grupper som BRIS, Fjällräddningen, Djurens Rätt, Greenpeace, IOGT-NTO, Stoppa FRA-lagen, Planka.nu, RFSL, Nej till GMO, med flera. Många nya grupper har uppstått för populära saker så som att lägga ned kungahuset, stoppa vargjakten, ändra banksystemet, med mera.

En fördel med att delegera sin röst snarare än att direkt rösta i enskilda frågor är att den grupp du delegerat till kan ta ställning till vilka omröstningar i riksdagen som berör frågan och kan även formulera framtida omröstningar. Du har då gett förtroende till gruppen att arbeta för sin sak, vilket mycket väl kan ta många omröstningar under många år. Men du har alltid möjlighet att ta tillbaka din delegering eller att själv göra ett eget val i en enskild omröstning.

Demokratisystemet i praktiken

Många engagerade medborgare har nu redan efter ett år delegerat till över hundra olika delegater. Det är lätt att göra eftersom man bara behöver gilla länken eller sidan som postas på facebook. Din kompis postar exempelvis en länk med rubriken “Stoppa vargjakten”. Du klickar på gilla.

Dagen därpå får du en notis om att du har nya delegeringar att bekräfta. Du får notisen via den eller de kanaler du själv valt, så som SMS, G+, MSN, e-post, etc. Du klickar på länken och loggar in i Direktdemokraterna demokratisystem med din e-legitimation.

När du loggat in möts du av en lista nya delegeringar att bekräfta. Här ser du mer info om de som ligger bakom “Stoppa vargjakten”, inklusive förslag som de stödjer och hur de har röstat i tidigare omröstningar. Du ser även hur denna delegat skiljer sig från dina andra delegater och rådgivare i tidigare frågor där de har röstat olika.

Du godkänner de nya delegeringarna och går vidare för att se vad som är på gång och vilka omröstningar som är aktuella i de områden du speciellt intresserat dig för. Presentationen inkluderar översikter över processer, beroenden, perspektiv, projektioner, med mera. Dessa översikter är personligt framtagna för att inte ge någon enskild grupp makten att vinkla en frågeställning. På samma sätt som du kan delegera din röst, har du även valt dina rådgivare bland tillgängliga tjänster som sammanställer och presenterar översiktlig information.

För att inte låta någon fråga hamna mellan stolarna har många valt att även delegera sin röst till ett eller flera av de etablerade partierna. De flesta har då många delegater som enbart röstar i specifika sakfrågor samt ett fåtal delegater, så som gamla partier, vilka ju röstar i de flesta frågor.

Då och då händer det att två eller fler av dina delegater har valt att rösta i samma omröstning, och att de där röstat olika. Säg exempelvis att du delegerat din röst till Moderaterna. En vacker dag får du en notis om att dina delegater inte är överens i en specifik omröstning. Om du inte gör ett val kommer du automatiskt att rösta blankt i den omröstningen.

Du loggar in i demokratisystemet hos Direktdemokraterna för att se vad som är på gång. Du ser att det nu ska röstas om en ny lag för vargjakt. Den delegat “Stoppa vargjakten” har röstat ja, men din andra delegat “Moderaterna” har röstat nej. På sidan för omröstningen får du en personligt framtagen översikt med just dina delegater och rådgivare.

På JA-sidan i höger kolumn ser du “Stoppa vargjakten” med sin sammanfattning till varför du bör rösta JA till lagförslaget. På NEJ-sidan i vänster kolumn ser du “Moderaterna” med sin sammanfattning till varför du bör rösta NEJ till lagförslaget. Du ser även en del fakta och annat från dina rådgivare.

Du har nu att välja på att ta ställning åt ena eller andra hållet. Du kan gå in och fördjupa dig i frågan. Du kan läsa eller se debattinlägg från de största delegaterna eller från individer eller bekanta som uttalat sig i frågan. Du ser även att en debatt ska hållas i ditt lokala kommunhus. Dit kan du komma för att lyssna på alla sidor. Du kan även se den inspelade debatten direkt från din dator och deltaga i diskussionen med egna kommentarer, frågor, idéer, osv.

Kanske kommer du fram till att delegaten “Stoppa Vargjakten” inte var så bra som du först trodde. Då kan du välja att ta tillbaka din delegering från dem så att de inte längre kan rösta för dig. Möjligen kanske du vill ha kvar dem som en rådgivare, men inte som delegat.

Kanske tycker du å andra sidan att du inte håller med “Moderaterna” i den aktuella frågan och väljer att i framtiden alltid låta “Stoppa Vargjakten” få företräde framför “Moderaterna” i varg-frågor. Vad som konstituerar varg-frågor kan du överlåta till dina rådgivare som bland annat bidrar med “taggar” till aktuella omröstningar.

Eftersom delegater alltid måste komma in med sina röster några dagar innan omröstningens slut, har du alltid tid på dig att göra ett eget val om du så önskar.

Veckan därpå får du en ny notis om omröstningar där dina delegater röstar olika. Du går in i demokratisystemet för att sätta dig in i de aktuella frågorna och vad som skiljer i argumentationen mellan dina delegater. På så vis får du kontinuerligt möjlighet att gallra ut de delegater som du finner mindre seriösa.

Detta system med många delegater och notifiering när delegaterna tycker olika gör att du kan lägga din tid på det som är mest angeläget. I många frågor finns det en stor enighet. När konsensus finns kan du lugnt låta dina delegater ta hand om det som de själva specialiserat sig på. När ett område av samhället fungerar som det ska kan besluten tas utan allt för mycket stridigheter eller debatt.

Men då och då dyker det upp frågor där det finns oenighet i vad som är den bästa lösningen. Det är dessa frågor som bubblar upp och som kommer att stimulera till mer engagemang och mer debatt. Det blir på så vis ett självkorrigerande system.

Spridning

Allt fler människor går in och använder demokratisystemet för att vara med och bestämma över de mandat Direktdemokraterna har i riksdag, landsting och kommuner. De etablerade partierna kan inte göra annat än att uppmuntra sina anhängare att gå in i demokratisystemet för att delegera till sitt parti för att på så vis få fler mandat på sin egen sida i riksdagen.

Detta leder till att fler och fler får upp ögonen för den flytande direktdemokratin. Direktdemokraterna ser nu ut att kunna att bli det största partiet efter nästa val. Då kommer dess röstförmedlare att sitta i alla utskott och beredningar. Sveriges ministrar kommer att bli direktdemokratiskt valda personer med förtroendeuppdrag baserat på direktdemokratiskt beslutade agendor.

Direktdemokraterna modell sprids nu över världen. I samarbete med direktdemokratiska partier över hela Europa är de på god väg att ge en sann röst åt folket i Europaparlamentet.

Den flytande direktdemokratin blir ett nytt statsskick. Fler och fler länder går med i rörelsen. Tillsammans får våra representanter i FN en ny roll då de tidigare supermakterna blir direktdemokratiska.

En ny era har kommit.

Jonas Liljegren
Direktdemokraterna

Vårt röstsystem

Många undrar om Direktdemokraterna har ett röstsystem. Det har vi. Namnet på systemet är GOV. Det lite folkligare arbetsnamnet som föreslagits är Folke.

På begäran har vi lagt upp ett demonstrationsexemplar av röstsystemet. Eftersom man kan skapa konto anonymt i demoversionen finns inte möjligheten att lägga upp egna frågor. Därför har vi lagt upp tre testfrågor för att man ska kunna provrösta. Du hittar röstsystemet här: http://valdemo.direktdemokraterna.se/

Några funktioner som är värda att lyfta är:

  1. Tre olika sorters omröstningar:
    a. Ja/Nej
    b. Prioritet
    c. Median
  2. Tre olika sorters tidsbegränsningar:
    a. Fast sluttid
    b. Kontinuerliga
    c. Progressiva
  3. Delegera, s k flytande demokrati: Du kan ge din röst till en delegat som röstar åt dig.
  4. Bli delegat, s k flytande demokrati: Andra kan ge sin röst till dig.

Systemet är en prototyp under utveckling. Vi har många förslag på hur systemet kan förfinas och arbetar kontinuerligt med utveckling. Har du förslag på förbättringar av röstsystemet är du välkommen att kontakta oss med dina förslag.

Vår interna version av GOV kommer användas till Direktdemokraternas årsmöte som går av stapeln den 20:e oktober på vår medlemswebbplats. Vill du vara med och påverka Direktdemokraternas framtid är du varmt välkommen att bli medlem.

 

Flytande framtida demokrati

Bristerna i dagens representativa demokrati blir allt mer uppenbara. En förändring är nödvändig. Traditionell direktdemokrati har ett flertal nackdelar. Men en syntes mellan direktdemokrati och representativ demokrati är möjlig – modern teknik gör det möjligt att låta dem som vill rösta själva göra det samtidigt som andra överlåter sin rösträtt på politiker.  Det skriver Anders Lönnfält och Joakim Sigvald, författare till boken Flytande demokrati.

Med riksdagsvalet avklarat börjar arbetet för de framröstade partierna att gruppera sig för regeringsbildning och parlamentariskt arbete.

Detta är svårare än någonsin på grund av en trend som nämns ibland men som oftast växer till i tysthet: det faktum att de stora partierna kontinuerligt förlorar väljare till förmån för de små och mycket små partierna. Varför är denna trend så stark?”

Läs hela artikeln här.

Mer om flytande demokrati här:

Foto: Jan Hammershaug

Flytande demokrati

Cornucopias Lars Wilderäng skriver om boken Flytande Demokrati.

“Våra demokratiska system i västerländska demokratier har sin grund i 1700- eller 1800-talets samhällen, med tillhörande mediabild, debattmöjligheter och sätt att kommunicera eller sprida nyheter. Frågan är om det är dags att bryta detta och modernisera även demokratin. En sådan väg är flytande demokrati.

Flytande demokrati är en utvecklad och genomtänkt variant av sk direktdemokrati, och finns nu väl genomgången och beskriven i debattboken med samma namn, Flytande demokrati av Anders Lönnfält och Joakim Sigvald (Nomad Förlag, Adlibris 142kr, Bokus 158kr).

Alla argument mot direktdemokrati tas upp, och bemöts, och modellen för flytande demokrati hanterar i princip alla problemställningar.”

Läs hela inlägget: http://cornucopia.cornubot.se/2014/05/flytande-demokrati.html

Om Cornucopia: “Bloggen Cornucopia? är Sveriges största oberoende blogg inom finans, ekonomi och miljö, samt en av de största inom politik.”

http://cornucopia.cornubot.se/p/om-bloggen.html

Är det så konstigt att intresset för politik är så lågt?

“Direktdemokraten Per Norbäck gästar poddcasten Synfält Framåt och ifrågasätter varför väljare bara får tycka till var fjärde år. Är det då så konstigt att intresset för politik är så lågt?”

Per Norbäck. Illustration: Per Demervall
Per Norbäck. Illustration: Per Demervall

Lyssna på intervjun med Per Norbäck här: DN Podcast

Om Synfält Framåt!

“Under 2014 är det det val både i maj och september. Det kommer bli ett politiskt superår fullt av prognoser, debatter och utspel. Många väljare vill se bakom de snabba utspelen. Vi gör SYNFÄLT FRAMÅT!  där vi varje tisdag släpper en ny intervju med någon som vill bli vald till antingen Europaparlamentet eller Riksdagen. Vi fokuserar på värderingarna och de bakomliggande tankarna hellre än dagspolitiken. Vi, Kristoffer Appelquist och Tobias Wahlqvist, är initiativtagare och podden är vår egen.”

I tidigare intervjuer i Synfält Framåt! har bland andra följande medverkat: Lena Adelsohn Liljeroth (M), Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Gudrun Schyman (F!), Adam Cwejman (FP),  Anna Troberg (PP), Ebba Busch Thor (KD), Ali Esbati (V), Jimmie Åkesson (SD) och Isabella Lövin (MP).

Foto: Jennifer Black

Är elektronisk röstning dömt att misslyckas?

Går det att rösta säkert över Internet? Frågan är relevant då Norge nyligen avslutade sina e-röstningsförsök med motiveringen att e-röstning inte låter sig göras med tillfredsställande säkerhet, åtminstone inte med dagens teknologi.

Samtidigt kommer rapporter från en oberoende grupp forskare och experter som har tittat närmare på Estlands system för e-röstning. Studien genomfördes i oktober förra året. Estland är det enda land i världen som tillämpar fullskalig elektronisk röstning nationellt (Uppemot 25 % av landets befolkning använder internet för att förtidsrösta sedan 2006). Forskarnas slutsats var att Estlands system har alarmerande säkerhetsbrister och borde tas ur drift omedelbart för återgång till rent pappersbaserad röstning. Säker e-röstning, menar de, ligger minst ett decennium in i framtiden, om det någonsin kan realiseras.

Ska man tro den samlade bedömningen bland de flesta av världens främsta experter på datorsäkerhet så behöver vi som hoppas att datorer och internet kan revolutionera demokratin, liksom de har revolutionerat så många andra verksamhetsområden det senaste halvseklet, tänka om. Utgör strimlat och pressat trä i en förseglad låda med en skåra på toppen den ultimata lösningen för vår civilisations, för någon civilisations, behov att organisera sig demokratiskt och möta gemensamma utmaningar? Är det vår förmåga att gömma papper i lådor som kommer att avgöra den demokratiska utvecklingen även framgent?

Det finns stora frågor att besvara alltså, men låt oss återgå till Norge: Läs mer

E-röstning är inte omöjligt

När en representant för en forskningsdisciplin hävdar att någonting är omöjligt med hänvisning till konsensus inom sin yrkeskår, men utan att framföra några som helst bevis, finns det skäl att ta det påståendet med en god portion skepticism och en stor nypa salt.

Forskning handlar om att föra fram hypoteser baserade på experiment eller härledningar som andra forskare kan återupprepa eller falsifiera. Ofta handlar det om positiva påståenden: Detta eller detta är fallet. Det och det kan göras med följande metod. Ibland kan hypoteserna även handla om vad som är omöjligt. Albert Einstein lyckades visa, tvärtemot sunt förnuft, att ingenting kan röra sig snabbare än ljuset. Men Einstein stödde inte det påståendet med att det rådde konsensus bland de teoretiska fysikerna. Tvärtom var den rådande uppfattningen att hastighet i princip var en obegränsad storhet. Men forskarvärlden fick böja sig för de ovedersägliga bevis som Einstein presenterade och den teoretiska fysiken hade därmed tagit ytterligare ett stort kliv framåt.

Men när Thore Husfeldt hävdar i Sydsvenskan förra året att säker e-röstning med bibehållen valhemlighet är ”i princip omöjligt” och sedan följer upp det med ett, som jag uppfattar det, luddigt resonemang om hur svårt det är att granska källkod, så handlar det inte om forskning så mycket som en ovilja eller oförmåga att tänka utanför den representativa demokratiska referensram som de flesta av oss lever i. Att hävda att e-röstning är omöjligt för att dagens pappersbaserade valsystem inte låter sig överföras rakt av till ett elektroniskt medium är ofarligt och stöds av rådande praktik. Att hävda att dagens representativa demokratiska valsystem är ofullkomligt eller rent av passé för att det inte låter sig överföras direkt till ett elektroniskt medium är därmed kontroversiellt och kan kosta en hel del. Man biter inte gärna den hand som föder en.

Eftersom Thore alltså inte lägger fram några bevis när han påstår att e-röstning inte låter sig göras så är det mycket svårt att bemöta eller över huvud taget förhålla sig till. Det går inte att motbevisa med mindre än att man faktiskt bygger ett sådant valsystem och testar det under realistiska förhållanden, något som inte bara är komplicerat och tidskrävande utan dessutom förmodligen svårt att få finansiering till. Men i egenskap av datavetare och demokratientusiast ska jag ändå försöka bemöta de sakskäl som anges i artikeln:

1. ”Det råder konsensus bland dataloger att e-röstning är omöjligt i princip att genomföra med bibehållen valhemlighet och säkerhet.”

– Flera datavetare tror på motsatsen, bland andra Sven Heiberg, projektledaren för Estlands e-röstningssystem, Joseph Kiniry, forskare på e-val i Danmark och Harvardforskaren Ben Adida som 2007 gav följande presentation på Google tech talks.

2. ”Väljaren får inget kvitto”

– Självklart måste väljaren få ett kvitto, både på att hens röst har registrerats korrekt och att den finns med vid den slutliga sammanräkningen. Men för att undvika röstköp ska kvittot vara hemligt och det ska gå att rösta om och få ett nytt kvitto utan att den som eventuellt har fått tag på det gamla kvittot kan se att den rösten inte längre gäller. Stängningstiden för valet behöver troligtvis göras variabel så att en eventuell röstköpare inte kan vänta in slutsekunderna och då kontrollera den köpta rösten.

3. ”Vallokalen får inget kvitto”

– Oklart vad som avses med kvitto i det fallet. Men det går teoretiskt att få betydligt större verifierbarhet i ett elektroniskt modulariserat system med kryptologiska metoder som Mixnet och liknande, än i vårt halvslutna pappersbaserade system, där vi måste lita på att våra valarbetare gör rätt i varje del av processen. Där finns det inget kvitto i slutänden på att allt gick rätt till, bara en stark procedurell säkerhet i att det är svårt att fuska. Man kan dock fundera över vad det skulle kosta att köpa tillräckligt många vallokaler, eller byta ut tillräckligt många valurnor på vägen från vallokalerna till rösträkningscentralerna, för att ändra ett valresultat – och vilka som skulle kunna ha råd och incitament att göra den investeringen. Med elektronisk röstning går det däremot att få 100%-ig matematisk verifierbarhet – man behöver inte lita på en begränsad grupp valarbetare.

4. ”Det är svårt att verifiera programvaran som sköter valprocessen”

– Ja det är svårt. Att verifiera den genetiska koden hos valarbetarna är också svårt, men ingen skulle komma på idén att försöka. Vi uppnår inte säkerhet genom att lusläsa programkod eller studera EEG-kurvor hos valarbetare. Vi uppnår den genom en modulariserad arkitektur med redundans och många oberoende enheter där var och en fungerar som en svart låda vars input och output kan verifieras. Vad som händer inuti de svarta lådorna spelar mindre roll så länge resultaten är bevisligen korrekta.

5. ”Ett mycket litet fåtal [kan] läsa koden och se att det står set votecount = 0 på rad 541548″

– Det låter som att Thore slutade programmera någon gång på 1900-talet. Numera skriver man program i små fristående enheter, med god automatiserad testtäckning och tydliga kontrakt för hur enheterna kommunicerar med varandra. Stora monolitiska system med hundratusentals programrader tillhör den datalogiska forntiden. Men Thore har kanske bättre saker för sig än att hålla sig uppdaterad inom sin disciplin (arbeta mot e-röstning till exempel: Han var en av flera IT-experter som lyckades stoppa Danmarks planer på att genomföra försök med e-val 2013).

Jag anser det rimligt att nya system för demokratins utveckling också skall ha samma rätt att utvecklas efterhand som brister upptäcks. Det finns många sätt att fasa in ett elektroniskt omröstningssystem i vårt befintliga demokratiska ramverk (ett Direktdemokratiskt parti som erbjuder Flytande demokrati i Riksdagen är ett). Det behöver inte göras över en natt.

Summering: E-röstning med valhemlighet i okontrollerad miljö är en svår nöt att knäcka. Och lösningen på problemet kommer garanterat ändra hur vi ser på val och valprocedurer. Till exempel tror jag att vi kommer behöva variabla deadlines för omröstningar med möjligheten att rösta om och om igen ifall man kände sig övervakad vid något tillfälle. Våra dataloger som engagerar sig i e-röstningsfrågan borde ägna sig åt att lösa de här problemen och förklara för politiker och allmänhet hur e-val skiljer sig från pappersval – inte åt att påstå att det är omöjligt. Det omöjliga förblir sällan omöjligt särskilt länge – kanske inte ens hastigheter snabbare än ljusets.

Joakim Sigvald
Tek. Mag. i Datavetenskap