Etikettarkiv: direktdemokrati

Även vi svenskar längtar efter mer direktdemokrati

Nils Sjöqvist skrev ett spännande svar på en insändare i Dagens Nyheter om direktdemokrati och de gula västarna i Frankrike.

Läs hela artikeln här på DN eller nedanför

Direktdemokrati av schweizisk modell bör införas i Sverige. Direktdemokrati är en grundsten som mångdubblar medborgarnas möjligheter till politiskt inflytande, skriver läsaren Nils Sjöqvist.


Lennart Mogren skriver i sin insändare om franska gula västarnas krav på direktdemokratiska reformer. Vi behöver direktdemokratiska reformer även i Sverige

Direktdemokrati är när folket ges makt till att avgöra sakfrågor genom omröstning. Man kan säga att Schweiz är världens mest demokratiska land och en inspirationskälla för många direktdemokratiska rörelser världen över.

I Schweiz har man kontinuerligt folkomröstningar i olika sakfrågor. Ett initiativ som skrivs under av minst 100.000 röstberättigade leder till en folkomröstning.

Det schweiziska systemet gör det möjligt att motsätta sig beslut som röstats fram av parlamentet genom att minst 50.000 personer stödjer en folkomröstning för att ändra beslutet.

Ovanstående borde vara självklarheter i alla länder som kallar sig demokratier. När medborgare ges möjlighet att på fredlig väg korrigera politiska beslut som inte stöds av majoriteten skapas ett mer harmoniskt samhälle.

I Sverige finns det precis som i andra länder en önskan om en modernare demokrati med mer folkligt inflytande i politiken. I fjol gjordes en Sifo-undersökning på uppdrag av Direktdemokraterna som visade att mer än varannan svensk (53 procent) vill ha omröstningar i sakpolitiska frågor mellan ordinarie val.

Hur ska vi gå tillväga för att få igenom direktdemokratiska reformer i Sverige? Inget av de etablerade partierna har frågan på sin agenda. Det är snarare så att politiker tycks vilja ge sken av att direktdemokrati är något skadligt och att väljarna är för okunniga för att ges inflytande i politiken.

När det kommer till att rösta på det jättepaket av sakfrågor som respektive parti erbjuder anses vi däremot dugliga. Partierna använder vissa hjärtefrågor som bete åt väljarna, medan andra frågor offras i den kohandel som uppstår när partierna söker varandras stöd i riksdagen.

Att göra uppror och demonstrera likt gula västarna kan vara lockande. Det är dock ytterst tveksamt om den här typen av protester får någon politiker att verkligen vilja gå demonstranterna till mötes.

Svaret på frågan hur vi ska gå mot mer folkligt inflytande är enligt mig både enklare och ganska självklart. Du har en chans att förändra demokratin och ge dig själv utökad rösträtt. Den chansen ges normalt vart fjärde år och med dagens representativa demokrati finns ingen ångerrätt.

De som inte vill vänta fyra år mellan tillfällena att använda den dyrbara rösträtten ska ge ert förtroende till det parti som prioriterar demokrati framför alla andra frågor. Direktdemokrati är en grundsten som mångdubblar medborgarnas möjligheter till politiskt inflytande och beslut fattade av majoriteten. Är det inte så vi vill att vår demokrati ska fungera?


Svar på PM Nilsson’s ledare i Dagens Industri

I Dagens Industri den 28 juni skriver PM Nilsson på ledarplats om sina tankar kring Brexit, vilket han ser som ett olyckligt uttryck för “plötslig folkmakt”. Man förstår att PM Nilsson nåtts av insikten att folket röstade fel i det här specifika fallet. Tydligen finns det en källa till kunskap om vad den verkliga folkviljan säger, som PM och många av hans kollegor inom media har tillgång till. Vilken denna källa är framgår inte, men i det här fallet säger den alltså att Britterna i själva verket ville stanna kvar i EU, fast de röstade emot. Så vad var det då som gick fel?

PM Nilssons analys tar avstamp i att Storbritanniens folkomröstning om utträde ur EU är en i en rad av folkomröstningar där folket tackat nej till en fortsatt utveckling mot ett Europas förenta stater. 2005 röstade Frankrike och Nederländerna mot ett nytt fördrag som med PM’s ord skulle leda till en mer demokratisk överstat (inte en mer överstatlig demokrati märk väl).

Britternas röst för utträde bygger framförallt på missnöje med den fria rörligheten och att EU-beslut får för stor påverkan på Storbritanniens interna angelägenheter. PM Nilsson ser en paradox mellan missnöjet med mellanstatliga förhandlingar bakom lykta dörrar och utökad, men mer demokratisk, överstatlighet. Han drar slutsatsen att folket (särskilt de som “brukar ropa efter fler folkomröstningar”) inte vill ha en mer demokratisk överstat och att de demokratiska ambitionerna i internationella samarbeten därför bör minska.

Låt oss här stanna upp för en stund och kontemplera det faktum att en önskan om mer direkt inflytande i form av folkomröstningar i angelägna frågor betyder att man vill ha mindre demokrati på det internationella planet. Häpnadsväckande!

Nilsson fortsätter med att argumentera för att en sådan slutsats inte är så odemokratisk som man skulle kunna tro, då vi redan har skjutit ut viktiga sektorer som domstolar, forskning och företag från politikernas omedelbara kontroll, liksom även penningpolitiken. Han hänvisar även till den klassiska maktdelningsprincipen som federala stater som USA och Tyskland bygger på, och kommer sedan med det än mer häpnadsväckande påståendet att den tyska demokratins kollaps som utlöste andra världskriget orsakades av just folkmakt.

Vad Nilsson hänvisar till är naturligtvis det sista demokratiska valet i Weimarrepublikens Tyskland, efter vilket Hitler kom till makten. Men den som kan sin historia (eller har Google nära till hands) vet ju att Hitler aldrig blev vald till något ämbete av folket. I presidentvalet 1932 blev hans parti med 30% av rösterna näst största parti och i andra valomgången fick den sittande presidenten egen majoritet. Det var de efterföljande politiska turerna, vilka kännetecknades just av bristen på folkligt inflytande och respekt för konstitutionen, som ledde till Hitlers maktövertagande.

I själva verket är ju händelserna i Tyskland på 20- och 30-talet ett skolexempel på hur farlig den representativa demokratin kan bli, när kohandel och strategiskt spel leder till att fel ledare lyfts fram och ges utrymme att börjar manipulera sin omgivning. Det sker än idag, många av dagens diktatorer har en gång börjat sin bana i allmänna val. Att som PM Nilsson försöka kleta världens källa till konflikter och lidande, bristerna i den representativa demokratin, på sakfråge-demokratin, där folket istället direkt avgör frågor som angår dem, det är inte bara okunskap, det är ett utstuderat och ohederligt sätt att försöka omyndigförklara hela folket!
Det är helt oacceptabelt och ovärdigt en seriös journalist.

Men nu har PM Nilsson fått upp ångan och spekulerar vidare i hur även den svenska regeringsformen har skydd inbyggda mot allt för stark folkmakt, genom myndigheternas oberoende samt att det krävs två omröstningar med mellanliggande val för att ändra grundlagen. Även kungahuset står enligt Nilsson utanför demokratin: “man röstar inte om kungen”.

Men visst kan vi rösta om kungen! Det krävs som nämnts grundlagsändring i två omröstningar med mellanliggande val för att förändra monarkins roll. Att det inte finns en opinion, varken bland folket eller våra valda representanter, för att avskaffa kungahuset betyder inte att det inte låter sig göras.

Sedan behöver vi skärskåda argumenten om att maktdelning skulle vara ett slags önskvärt “odemokratiskt” skydd av staten. Maktdelning i en äkta representativ demokrati sker alltid nedåt – från det suveräna folket, ytterst representerat av parlamentet. Syftet med maktdelning är inte att skydda regimen från folket. Tvärt om! Maktdelning är till för att skydda medborgarna från att de politiska institutioner de har delegerat sin makt till blir för starka och börjar agera efter egna intressen. Den här distinktionen går uppenbarligen PM Nilsson spårlöst förbi.

Slutligen knyter Nilsson ihop påsen genom att återvända till EU-nivån:
“Om den nationella demokratin stärks av självständiga sektorer med minskad eller obefintlig folkmakt borde den internationella demokratin också göra det.”
Och landar efter denna lilla odyssé genom demokratirelativiseringens grumliga vatten i att:
“Den centrala frågan nu bör inte vara hur folket ska få mer makt i EU utan hur EU, i likhet med medlemsländerna, ska skyddas från plötslig folkmakt.”

Att Sveriges ledande publikation för ekonominyheter påstår att EU som institution bör skyddas från folkets inflytande är ett skrämmande påstående som dessvärre har vädrats på många håll i körvattnet av den för etablissemanget oväntade och oönskade förlusten i Brexit-omröstningen.

Vi i Direktdemokraterna är starka förespråkare för folkmakten och är inte beredda att relativisera bort dess betydelse. Historien har, tvärt emot vad PM Nilsson försöker insinuera, gång på gång visat att en starkare demokrati leder till mer välmående, välordnade och fredliga samhällen än dess motsats.

Folkomröstningar må vara ett trubbigt instrument i en parlamentarisk demokrati. Men ibland måste den användas för att få reda på vad folket verkligen vill i frågor där politikerna är kluvna och skiljelinjerna går inom partierna snarare än mellan dem. Hade vi haft ett ännu mer finkalibrerat instrument så hade vi använt det. Men nu är folkomröstningar det bästa vi har att tillgå. Medborgarna i Storbritannien har sagt sitt. De vill lämna EU. Detta är vad vi har att förhålla oss till och respektera. Kanske är det även dags för det Svenska folket att åter ta ställning till vårt medlemskap. Ju mer övriga partier motsätter sig en sådan folkomröstning, med motivet, om än inte uttalat, att folket kanske röstar fel – desto tydligare kommer vi att ställa oss på folkets sida och kräva folkomröstning.

Vi inom Direktdemokraterna vill inte avveckla folkomröstningsinstrumentet. Vi vill utveckla det, genom en rad olika reformer som kan implementeras i närtid. På sikt ser vi dessutom möjligheten att helt skaka av oss den representativa demokratins förmynderi och ersätta den med direktdemokrati, med möjlighet för var och en att delegera sin röst till representanter, för en kortare eller längre period. Vi kallar det flytande demokrati, vilket du kan läsa mer om här. Direktdemokraterna tar inte ställning i sakfrågor. Vår enda vilja och syfte är att folket ska få mer inflytande över politiken.
Demokrati – mellan valen.

Källa:
Ledare i Dagens Industri

År 2018 en sen augustikväll

Direktdemokraterna uppmärksammades mer och mer under månaderna fram till valet 2018. Fler och fler väljare insåg att det politiska systemet koncentrerade makt till allt färre och att Direktdemokraterna var lösningen genom att bredda makten och marginalisera små extrema åsiktsyttringar.

Debatten gick het på TV om den fara Direktdemokraterna skulle innebära för stabiliteten och förmågan att styra landet.

Valet blev en succé. Direktdemokraterna fick 5% av rösterna vilket resulterade i över 20 mandat. Över 20 personer från Direktdemokraternas valsedel kom in i riksdagen. Direktdemokraterna kom även in i många kommuner och flera landsting.

Våra röstförmedlare

Dessa 20 personer hade alla tagit på sig rollen som röstförmedlare och representanter för det nya direktdemokratiska systemet. En del av dem kom från småpartier som inte på egen hand hade kunnat ta sig in i riksdagen, en del från den utomparlamentariska rörelsen och några från etablerade partier. Där fanns personer från Piratpartiet, Feministiskt initiativ, Liberala partiet, Kommunistiska partiet, samt även från de större etablerade riksdagspartierna.

Alla dessa personer som nu sitter i riksdagen för Direktdemokraterna har lovat att följa resultatet från det direktdemokratiska systemet. De fungerar som oberoende journalister och förmedlar löpande riksdagens arbete till folket. De fungerar också som röstförmedlare för att förmedla folkets intressen till de invalda politikerna.

Alla medborgare är fria att delta i debatten. Du kan exempelvis skriva ett debattinlägg som du vill ha uppläst i riksdagen inför de andra partierna. Debattinläggen röstas om på ett sådant sätt att talartiden fördelas i förhållande till hur många som ställer sig bakom respektive inlägg och hur bra de anses vara.

De framröstade debattinläggen fördelas därefter mellan de invalda röstförmedlarna så att de inte behöver läsa upp något som allt för mycket skiljer sig från deras egna övertygelser. Det har gått bra då de själva utgör ett snitt av befolkningens politiska inriktningar. Men i slutändan är det deras uppgift att på bästa möjliga sätt representera folkets vilja, ungefär som vi kan förvänta oss av en advokat i en rättegång.

Ett ökat politiskt intresse

Nu har det gått ungefär ett år sedan valet och allt fler har börjat vänja sig vid de nya möjligheter en flytande direktdemokrati innebär.

Direktdemokratin har resulterat i ett enormt ökat intresse för politik och deltagande. Det har blivit vanligt att samtalen i fikarummet handlar om aktuella projekt och idéer för förändring. Känslan av delaktighet har ökat nu när alla kan påverka genom att tipsa sina vänner och bekanta om nya förslag och pågående omröstningar. Samtalen har blivit djupare och mer intressanta när det inte längre handlar om val mellan partier utan snarare om att finna och stödja bra lösningar.

Bloggar, facebook, webbsidor och annonstavlor länkar direkt till delegater och pågående omröstningar. Varje dag postas nya “upprop” och förslag på facebook och andra sociala medier. Istället för att bara “gilla” ett förslag kan du nu direkt stödja förslag och grupper.

Du kan nu ge ett direkt stöd till intresseorganisationer genom att delegera din röst till dem. Och eftersom det går att delegera till flera grupper blir även intresset för att stödja olika intresseorganisationer större. Dessa organisationer kan direkt ta ställning till omröstningar i riksdagen och även komma med egna förslag för omröstning i riksdagen.

Många medborgare har delegerat sin röst till grupper som BRIS, Fjällräddningen, Djurens Rätt, Greenpeace, IOGT-NTO, Stoppa FRA-lagen, Planka.nu, RFSL, Nej till GMO, med flera. Många nya grupper har uppstått för populära saker så som att lägga ned kungahuset, stoppa vargjakten, ändra banksystemet, med mera.

En fördel med att delegera sin röst snarare än att direkt rösta i enskilda frågor är att den grupp du delegerat till kan ta ställning till vilka omröstningar i riksdagen som berör frågan och kan även formulera framtida omröstningar. Du har då gett förtroende till gruppen att arbeta för sin sak, vilket mycket väl kan ta många omröstningar under många år. Men du har alltid möjlighet att ta tillbaka din delegering eller att själv göra ett eget val i en enskild omröstning.

Demokratisystemet i praktiken

Många engagerade medborgare har nu redan efter ett år delegerat till över hundra olika delegater. Det är lätt att göra eftersom man bara behöver gilla länken eller sidan som postas på facebook. Din kompis postar exempelvis en länk med rubriken “Stoppa vargjakten”. Du klickar på gilla.

Dagen därpå får du en notis om att du har nya delegeringar att bekräfta. Du får notisen via den eller de kanaler du själv valt, så som SMS, G+, MSN, e-post, etc. Du klickar på länken och loggar in i Direktdemokraterna demokratisystem med din e-legitimation.

När du loggat in möts du av en lista nya delegeringar att bekräfta. Här ser du mer info om de som ligger bakom “Stoppa vargjakten”, inklusive förslag som de stödjer och hur de har röstat i tidigare omröstningar. Du ser även hur denna delegat skiljer sig från dina andra delegater och rådgivare i tidigare frågor där de har röstat olika.

Du godkänner de nya delegeringarna och går vidare för att se vad som är på gång och vilka omröstningar som är aktuella i de områden du speciellt intresserat dig för. Presentationen inkluderar översikter över processer, beroenden, perspektiv, projektioner, med mera. Dessa översikter är personligt framtagna för att inte ge någon enskild grupp makten att vinkla en frågeställning. På samma sätt som du kan delegera din röst, har du även valt dina rådgivare bland tillgängliga tjänster som sammanställer och presenterar översiktlig information.

För att inte låta någon fråga hamna mellan stolarna har många valt att även delegera sin röst till ett eller flera av de etablerade partierna. De flesta har då många delegater som enbart röstar i specifika sakfrågor samt ett fåtal delegater, så som gamla partier, vilka ju röstar i de flesta frågor.

Då och då händer det att två eller fler av dina delegater har valt att rösta i samma omröstning, och att de där röstat olika. Säg exempelvis att du delegerat din röst till Moderaterna. En vacker dag får du en notis om att dina delegater inte är överens i en specifik omröstning. Om du inte gör ett val kommer du automatiskt att rösta blankt i den omröstningen.

Du loggar in i demokratisystemet hos Direktdemokraterna för att se vad som är på gång. Du ser att det nu ska röstas om en ny lag för vargjakt. Den delegat “Stoppa vargjakten” har röstat ja, men din andra delegat “Moderaterna” har röstat nej. På sidan för omröstningen får du en personligt framtagen översikt med just dina delegater och rådgivare.

På JA-sidan i höger kolumn ser du “Stoppa vargjakten” med sin sammanfattning till varför du bör rösta JA till lagförslaget. På NEJ-sidan i vänster kolumn ser du “Moderaterna” med sin sammanfattning till varför du bör rösta NEJ till lagförslaget. Du ser även en del fakta och annat från dina rådgivare.

Du har nu att välja på att ta ställning åt ena eller andra hållet. Du kan gå in och fördjupa dig i frågan. Du kan läsa eller se debattinlägg från de största delegaterna eller från individer eller bekanta som uttalat sig i frågan. Du ser även att en debatt ska hållas i ditt lokala kommunhus. Dit kan du komma för att lyssna på alla sidor. Du kan även se den inspelade debatten direkt från din dator och deltaga i diskussionen med egna kommentarer, frågor, idéer, osv.

Kanske kommer du fram till att delegaten “Stoppa Vargjakten” inte var så bra som du först trodde. Då kan du välja att ta tillbaka din delegering från dem så att de inte längre kan rösta för dig. Möjligen kanske du vill ha kvar dem som en rådgivare, men inte som delegat.

Kanske tycker du å andra sidan att du inte håller med “Moderaterna” i den aktuella frågan och väljer att i framtiden alltid låta “Stoppa Vargjakten” få företräde framför “Moderaterna” i varg-frågor. Vad som konstituerar varg-frågor kan du överlåta till dina rådgivare som bland annat bidrar med “taggar” till aktuella omröstningar.

Eftersom delegater alltid måste komma in med sina röster några dagar innan omröstningens slut, har du alltid tid på dig att göra ett eget val om du så önskar.

Veckan därpå får du en ny notis om omröstningar där dina delegater röstar olika. Du går in i demokratisystemet för att sätta dig in i de aktuella frågorna och vad som skiljer i argumentationen mellan dina delegater. På så vis får du kontinuerligt möjlighet att gallra ut de delegater som du finner mindre seriösa.

Detta system med många delegater och notifiering när delegaterna tycker olika gör att du kan lägga din tid på det som är mest angeläget. I många frågor finns det en stor enighet. När konsensus finns kan du lugnt låta dina delegater ta hand om det som de själva specialiserat sig på. När ett område av samhället fungerar som det ska kan besluten tas utan allt för mycket stridigheter eller debatt.

Men då och då dyker det upp frågor där det finns oenighet i vad som är den bästa lösningen. Det är dessa frågor som bubblar upp och som kommer att stimulera till mer engagemang och mer debatt. Det blir på så vis ett självkorrigerande system.

Spridning

Allt fler människor går in och använder demokratisystemet för att vara med och bestämma över de mandat Direktdemokraterna har i riksdag, landsting och kommuner. De etablerade partierna kan inte göra annat än att uppmuntra sina anhängare att gå in i demokratisystemet för att delegera till sitt parti för att på så vis få fler mandat på sin egen sida i riksdagen.

Detta leder till att fler och fler får upp ögonen för den flytande direktdemokratin. Direktdemokraterna ser nu ut att kunna att bli det största partiet efter nästa val. Då kommer dess röstförmedlare att sitta i alla utskott och beredningar. Sveriges ministrar kommer att bli direktdemokratiskt valda personer med förtroendeuppdrag baserat på direktdemokratiskt beslutade agendor.

Direktdemokraterna modell sprids nu över världen. I samarbete med direktdemokratiska partier över hela Europa är de på god väg att ge en sann röst åt folket i Europaparlamentet.

Den flytande direktdemokratin blir ett nytt statsskick. Fler och fler länder går med i rörelsen. Tillsammans får våra representanter i FN en ny roll då de tidigare supermakterna blir direktdemokratiska.

En ny era har kommit.

Jonas Liljegren
Direktdemokraterna

Flytande framtida demokrati

Bristerna i dagens representativa demokrati blir allt mer uppenbara. En förändring är nödvändig. Traditionell direktdemokrati har ett flertal nackdelar. Men en syntes mellan direktdemokrati och representativ demokrati är möjlig – modern teknik gör det möjligt att låta dem som vill rösta själva göra det samtidigt som andra överlåter sin rösträtt på politiker.  Det skriver Anders Lönnfält och Joakim Sigvald, författare till boken Flytande demokrati.

Med riksdagsvalet avklarat börjar arbetet för de framröstade partierna att gruppera sig för regeringsbildning och parlamentariskt arbete.

Detta är svårare än någonsin på grund av en trend som nämns ibland men som oftast växer till i tysthet: det faktum att de stora partierna kontinuerligt förlorar väljare till förmån för de små och mycket små partierna. Varför är denna trend så stark?”

Läs hela artikeln här.

Mer om flytande demokrati här:

Foto: Jan Hammershaug

Valtal till Vallentunaborna

Kära vänner!

Vi lever i ett välfungerande land, i en välmående kommun. Vi har frihet och jämlikhet, det går ingen nöd på oss. Just därför är vi skyldiga att göra en insats. Inte ekonomiskt, men demokratiskt. Jag ska förklara vad jag menar. Krig och fattigdom beror på politisk rivalitet och maktkamp. Hela världen längtar efter goda exempel på hur forna rivaler kan börja samarbeta. En fredlig, demokratisk utveckling är enda möjligheten för att lösa de globala problem vi står inför med miljöförstöring, migration, massarbetslöshet mm.

Vallentuna har ett direktdemokratiskt internetparti sedan tolv år. Det är unikt i världen. Redan från början bjöds alla partier att samarbeta, men de reagerade som vi ofta gör när vi ställs inför något främmande, med misstänksamhet. Nu är vi inga främlingar längre, men koalitionen med moderaterna i spetsen vill ändå inte samarbeta med oss.

Det är så synd, för om det politiska systemet ska bli mer rationellt så måste det precis som vetenskapen uttryckas i skrift. Det skrivna ordet gör så att innehållet står i fokus och inte talaren. Många personer kan delta samtidigt utan att prata i munnen på varandra. Argumenten blir tydligare. Retoriska knep lättare att avslöja. På Internet kan man länka till faktapåståenden och granska källorna. Skriftlig kommunikation är tidsbeständig så att debatten kan pågå längre. Det ger de röstande mer betänketid.

En viktig poäng är att kommunens politik inte skulle förändras i stort. Vi skulle fortsätta att vara liberala och ha god ekonomi. Men det vore ett stort lyft för marknadsföringen av Vallentuna. Om vårt kommunfullmäktige blir den första demokratiska institutionen i världen som byter kommunikationsform och börjar använda nätet på allvar så skriver vi in oss i demokratins historia. Vallentuna får ta emot forskningsbidrag, internationella studiebesök och arrangera kongresser som ger både goodwill och ökade turistintäkter.

Idag tävlar partierna om väljarnas röster. Partisystemet bygger på konkurrens där vinnarna bildar en koalition som håller andra partier borta från inflytande. Men när det blir kris som under andra världskriget bildas en samlingsregering. Det går alltså att samarbeta om man måste. Vallentuna är välmående och kan leva med politisk rivalitet, men världen måste lära sig att samarbeta.

Om tillräckligt många röstar på Direktdemokraterna så får vi en ”samlingsregering” i Vallentuna. Då kommer argumenten att konkurrera med varandra istället för partierna. Då får även du vara med och fatta beslut om du vill. Vi ger dig en röst i varje sakfråga. Tack för att du läste och glöm inte att rösta.

Per Norbäck
Direktdemokraterna
Kandidat till kommunfullmäktige i Vallentuna och riksdagen

Foto: Jennifer Black

Vad röstar du i valet?

Är du en av de människor som tidigare avstått från att rösta? Har du blank- eller missnöjesröstat för att politiken inte är tillräckligt bra? Är du en av de som vill ha en förändring? Önskar du att du hade lite mer inflytande i politiken? Nu kanske du kan få det.

I riksdagsvalet 2010 avstod hela 18 procent av Sveriges röstberättigade befolkning att gå till valurnorna. Av de som gick till vallokalerna blankröstade 65938 personer. Hur många som missnöjesröstade kan dessvärre inte mätas, men sannolikheten är att de var betydligt fler.

Det faktum att 97 procent av den svenska befolkningen idag inte är medlemmar i något av de åtta riksdagspartierna är skrämmande ur demokratisk synvinkel. Till och med Svenska Kennelklubben har fler medlemmar än samtliga riksdagspartier sammanlagt. Är det då konstigt att över 70 procent inte känner sig som anhängare till något politiskt parti över huvud taget?

Bara de senaste drygt 20 åren har medlemsantalen i politiska partier sjunkit med 59 procent; från drygt 625 000 år 1991 till knappt 257 000 år 2014. Demokratiutredare förklarar att fenomenet uppstått genom att politiken bedrivits med brist på folklig förankring. Detta har gjort att legitimiteten urholkats.

Att alla människor har sina personliga åsikter och synpunkter på politiken är ett faktum. De flesta har värderingar och principer, fördomar och ibland även ideologier de försöker leva sina liv utefter. Även politiker. Faktum är att fler än var sjunde riksdagskandidat står närmare ett annat parti än sitt eget.

Många människor säger att de “struntar i politik” för att de känner att de inte känner sig hemma hos något parti. Ofta uppstår konflikter mellan den egna individen och punkterna i partiprogrammen. Ju fler punkter, ju mer detaljerat, desto färre personer kommer att hålla med partiet till 100 procent. För trots alla gemensamma idéer och visioner medlemmarna i ett parti än har, så kommer det att uppstå skillnader i sakfrågorna. Människor kommer nämligen alltid att prioritera olika.

Politiker borde därför agera förebilder och fokusera på att berätta inte bara om vad de ämnar göra, utan också hur, istället för att lägga energi på att klanka ner på och raljera om andra partier. Frågan är om det inte är informationsunderskottet till medborgarna som politikerna borde ägna mer kraft åt? Det kanske borde vara ett krav för varje ledamot att lämna in en verksamhetsberättelse för att ens kunna få bli omvald för en ny mandatperiod.

Det nya partiet Direktdemokraterna jobbar för att föra tillbaka den politiska makten till folket och ge varje människa möjlighet att påverka i samhället. Istället för att propagera för partipolitik eller blockpolitik menar de att alla grupper och individer ska kunna få sin röst hörd.

Genom direktdemokrati och flytande demokrati får väljarna möjligheten att verkligen göra skillnad i politiken. Inte bara den 14 september, utan även på alla de övriga 1461 dagar som sträcker sig fram till nästa val 2018.

Frågan är om du är en människa som gör nytta av dessa möjligheter och gör dina tankar och idéer hörda? Eller kommer du fortsätta gnälla när besluten inte blir som du ville?

Mats Goldberg
Kandiderar till kommunfullmäktige i Hedemora för Direktdemokraterna

Lotte Johansson frågar kommunfullmäktige

Riksdagskandidat Ann-Charlotte Johansson, nummer 10 på riksdagslistan för Direktdemokraterna ställer frågor till kommunfullmäktige i Värmdö om e-petitioner på kommunens hemsida.

Hur många petitioner tas upp av kommunfullmäktige – och framförallt hur marknadsförs tjänsten?

Sveriges Radio: Direktdemokraterna vill ha fler folkomröstningar

Eftermiddag i P4 Sörmland uppmärksammar inför höstens val småpartier som just nu står utanför riksdags- och fullmäktigeförsamlingarna. Först ut är Direktdemokraterna.

Lyssna på inslaget i Sveriges Radio:

Partiet bildades förra hösten och är ett enfrågeparti som rätt och slätt vill ha mer demokrati för medborgarna. Det ska det blir genom att man via internet håller folkomröstningar i politiska frågor hela tiden. Grundtanken är att ta till vara den kollektiva intelligensen.

Johan Mets, Eskilstuna.

Partiet har inga kandidater i de Sörmländska kommunerna men Johan Metz är kontaktperson i Eskilstuna.

– Partiet ställer upp i kommuner i andra län men här kan man rösta på Direktdemokraterna i riksdagsvalet. Finns det ingen valsedel i lokalen kan man skriva partiets namn på en blank valsedel, konstaterar Johan Mets.”

Artikeln och inslaget hos Sveriges Radio.

IDG: Ny teknik öppnar för direktdemokrati

“Den tekniska utvecklingen innebär nya möjligheter för de som förespråkar ett direktdemokratiskt system. Det nystartade partiet Direktdemokraterna vill att medborgarna ska få möjlighet att rösta om och lägga politiska motioner via nätet.

På det tidiga 90-talet kom Sveriges första direktdemokratiska partier. Ett av dem var Telefonpartiet som startades av Gula Tidningens grundare Peter Ahlm som ville att medborgarna skulle ges möjlighet att telefonomrösta med hjälp av de nya knapptelefoner som lanserats på marknaden.

I slutet av 90-talet började flera företag och organisationer utveckla omröstningssystem och vid milleniumskiftet hade allt fler länder börjat intressera sig för e-demokrati och de möjligheter som den nya tekniken förde med sig…”

Läs hela artikeln hos IDG.

Thomas Larsson kandiderar både till kommunen i Stockholm och till riksdagen. Läs mer om våra valkandidater.

Sveriges Radio: Direktdemokraterna vill att folk ska ha mer makt

“Det finns ett parti som heter Direktdemokraterna. Direktdemokraterna vill att folk ska ha mer makt. De vill att alla människor ska kunna rösta om olika saker även när det inte är vanliga val.

Direktdemokraterna är ett nytt parti. De vill ha direktdemokrati. Ett sådant system kallas ofta för direktdemokrati. Det finns till exempel i landet Schweiz. Där får människor vara med och folkomrösta på det här viset i nästan alla olika frågor. Och så vill Direktdemokraterna också ha det.

Måste hålla vad de lovar

Fördelarna med direktdemokrati är att politikerna måste hålla vad de lovar. Idag finns det också många företag som vill att politikerna ska bestämma saker så att det går bra för företagen. Om folk får rösta själva istället har folket mer makt, helt enkelt. Erika Olofsdotter Johansson vill…”

Läs artikeln hos Sveriges Radio här.

Erika Olofdotter kandiderar både till kommunen i Hedemora och till riksdagen. Läs mer om Erika Olofsdotter här.