Etikettarkiv: demokrati

Flytande framtida demokrati

Bristerna i dagens representativa demokrati blir allt mer uppenbara. En förändring är nödvändig. Traditionell direktdemokrati har ett flertal nackdelar. Men en syntes mellan direktdemokrati och representativ demokrati är möjlig – modern teknik gör det möjligt att låta dem som vill rösta själva göra det samtidigt som andra överlåter sin rösträtt på politiker.  Det skriver Anders Lönnfält och Joakim Sigvald, författare till boken Flytande demokrati.

Med riksdagsvalet avklarat börjar arbetet för de framröstade partierna att gruppera sig för regeringsbildning och parlamentariskt arbete.

Detta är svårare än någonsin på grund av en trend som nämns ibland men som oftast växer till i tysthet: det faktum att de stora partierna kontinuerligt förlorar väljare till förmån för de små och mycket små partierna. Varför är denna trend så stark?”

Läs hela artikeln här.

Mer om flytande demokrati här:

Foto: Jan Hammershaug

För många medborgare utan inflytande i politiken

Olle Wästberg, ny statlig utredare av klyftor och demokrati skriver om demokratin i Sverige i Dagens Nyheter.

“För många medborgare utan inflytande i politiken

Selektiv maktlöshet. Bara en femtedel av svenskarna känner att de har möjlighet att påverka politiska beslut.

/…/

Bara drygt 20 procent av svenskarna anser att de har en möjlighet att påverka politiska beslut. Siffran faller drastiskt när man under­söker marginaliserade grupper. Maktlösheten är selektiv. De som inte är aktiva mellan valen är också de som i andra sammanhang, exempelvis på arbets- och bostadsmarknaden, står utanför: Utlandsfödda, lågutbildade, unga.

Maktlösheten leder till en reaktion som endast ytterlighetsrörelser vinner på. När de som inte har fått, eller förlorat, fotfäste i samhället inte tror att politiken kan förändra deras egen situation, kan de vända den demokratiska processen ryggen.

/…/

Samtidigt ökar maktkoncentrationen. På 50 år har antalet politiska förtroendeuppdrag sjunkit från 24 per tusen invånare till mindre än tio. I Stockholm går det 1 331 invånare per uppdrag. Inte konstigt att få svenskar uppger att de känner en politiker, vilket ökar klyftan mellan väljare och valda.

Vi har också haft en utveckling som innebär att förtroendevalda kommunpolitiker blivit allt äldre och suttit allt längre. Ordförandena i kommunfullmäktige har i snitt suttit 23 år i fullmäktige. De som blir valda får allt fler uppdrag. Främst unga och kvinnor hoppar av kommunala uppdrag under mandatperioderna. De ledande kommunpolitikerna – med sina många uppdrag – växer inte sällan samman med tjänstemännen. Kommunalrådet har sitt kontor i kommunhuset, vägg i vägg med kommundirektören.

Vad vi ser är bilden av en politisk klass.

De politiska partierna har förlorat fotfästet. På tjugo år har partierna tappat 360.000 medlemmar.”

Wästberg bekräftar Direktdemokraternas åsikter

  1. Väljarna har för lite inflytande i politiken mellan valen.
  2. Ytterlighetsrörelsernas grogrund ligger till viss del i den maktlöshet och frustration man känner när man inte kan påverka politiken.
  3. De politiska uppdragen koncentreras allt mer till allt färre. En politisk adel har vuxit fram.
  4. Partiernas sjunkande medlemsantal är djupt oroväckande och ett tecken på att något inte står rätt till med den svenska demokratin. Politik berör alla, men allt färre engagerar sig politiskt. Direktdemokraterna menar att anledningen till det är bristen på inflytande.Varför ska man vara med i en klubb där man aldrig får spela match?

 

Faktaruta

Medlemmar i politiska partier
Grafik: Direktdemokraterna