Frågor & svar

Vill du veta något om ett särskilt ämne kan du ställa en fråga i sökrutan. Här finns alla frågor och svar samlade på en sida.

partiprogram

Vad har Direktdemokraterna för politik?

Direktdemokraterna erbjuder en metod för direktdemokrati och har alltså ingen politisk ideologi eller eget partiprogram. En röst på Direktdemokraterna är ingen röst på höger eller vänster. Det är en röst på dig själv och din vilja att påverka politiska beslut i de frågor du är engagerad i.

När Direktdemokraterna tar plats i riksdagen, betyder det att du får fortsätta att rösta, även när den nya mandatperioden har inletts.

Direktdemokraternas riksdagsledamöter kommer att rösta enbart i enlighet med resultatet från Direktdemokraternas egen valplattform i varje enskild fråga. Våra riksdagsledamöter kommer alltså endast att fungera som röstförmedlare mellan folket och riksdagen.

Varför?

Alla partiprogram genererar konflikt. Ju fler punkter man ska komma överens om, desto färre personer kommer att hålla med till 100%. Ju mer detaljerat, desto färre personer. Det finns olika sätt att prioritera. Olika sätt att utföra. Olika sätt att lösa detaljerna.

Hur gemensamma visioner en grupp personer än har, kommer det uppstå skillnader i detaljerna.

Så låt oss gå ifrån hela konceptet med parti-politik och block-politik. Vi löser hela problematiken genom att istället omfamna olikheterna. Låt oss utforska alla varianter. Låt alla grupper och individer få sin röst hörd och argumentera för sin variant.

Istället för att kohandla om urvattnade kompromisser, kan vi istället hitta bästa lösningen för varje steg och varje detalj. Möjligheten att säga nej för att sätta press på motståndarblocket för att få stöd för sin egen variant, försvinner. De gamla makt-koncentrationerna försvinner. Istället får varje motion klara sig på sina egna meriter.

Vill Direktdemokraterna avskaffa politiker?

Nej, vi vill inte avskaffa traditionell politik och politiker, men vi vill komplettera med direktdemokrati. Det kommer att skapa ett mer demokratiskt system med bättre beslutsunderlag för politiska beslut.

Eftersom Direktdemokraterna är neutrala i sakfrågor är det snarare en fråga om vad du vill. När du röstar hemifrån i frågor som engagerar dig blir du själv politiker.

Är inte vanligt folk för obildade för att fatta politiska beslut?

Tanken med representativ demokrati är att riksdagsledamöterna ska representera ett tvärsnitt av den svenska befolkningen. I många fall har inte riksdagsledamöterna tillräcklig utbildning och tillräckliga kunskaper om frågor de ska rösta i och ta beslut om i riksdagen. De måste då lita på utomstående experter, lobbyister eller statliga tjänstemän.

I andra fall måste riksdagsrepresentanterna blint lyda vad partitoppen säger åt dem att de ska rösta på (Se Knapptryckarkompaniet).

Frågan är om våra riksdagsledamöter faktiskt är så mycket bättre på att ta beslut än den som är utan traditionell politisk makt men får ta konsekvenserna av politiska beslut.

Vad många glömmer bort är att direktdemokrati inte kommer införas över en natt.  Vi ser framför oss en långsam process där vi hinner bemöta det som behöver bemötas på vägen.

I Schweiz har man haft folkomröstningar och direktdemokrati sedan slutet på 1700-talet.  Man folkomröstar 4 gånger per år i Schweiz, utöver de vanliga valen. I många olika frågor vid varje tillfälle. Valdeltagandet varierar mellan cirka 60-40%. Det säger vi i Sverige är ett lågt valdeltagande. Trots det var det stora rubriker om “rekorddeltagande” vid senaste EU-valet med ett valdeltagande på 50%. Då får man inte glömma att Schweiz under samma period vi i Sverige röstade en gång i EU-valet folkomröstade Schweiz i 37 olika frågor.

Anledningen till att intresse för politik i Sverige stadigt minskar, partimedlemskap har sedan 1991 minskat från 625 000 till 256 000 (2013), är för att gapet mellan väljarna och politikerna hela tiden växer. Det finns inga incitament att engagera sig i ett system där du helt saknar inflytande. Med tanke på modern teknik går det att utveckla demokratin på många sätt, men den politiska viljan saknas.

Vi är övertygade att människor som får ansvar växer med uppgiften.

Att utgå från något annat är en människosyn som  vi i Direktdemokraterna inte delar.

Folk har väl inte tid att rösta hela tiden?

Tid har vi. Det är metoden för direktdemokrati som tidigare inte funnits – men nu finns den. Mycket tid tillbringas redan på Internet (Facebook, online-spel m m). Frågan är inte om vi har tid utan om hur vi vill använda den.

En röst på Direktdemokraterna tvingar dig inte att rösta i alla frågor, vilket betyder att du inte behöver lägga mer tid än du gör nu när du går till en vallokal vart fjärde år och ger bort din röst till ett parti.

Vill du inte rösta i en specifik fråga kan du i stället överlåta din röst till en delegat – ett system vi kallar flytande demokrati –  som fattar beslut åt dig i just den frågan. Precis som i dagens system.

Vad är flytande demokrati?

Flytande demokrati är en blandning av representativ demokrati och direktdemokrati. Du bestämmer själv hur mycket eller hur lite du vill engagera dig i olika frågor. Vill du inte engagera dig alls kan du göra som idag – ge din röst till ett parti.

Väldigt kort uttryckt är flytande demokrati att:
Rösta i de frågor du vill eller delegera (ge din röst) till t ex ett av de vanliga partierna –  så fattar de beslut åt dig i just den fråga du delegerar till dem.

Föreställ dig att du loggar in i vårt röstsystem. Du råkar vara kunnig inom exempelvis landsbygdsfrågor. När du loggat in i systemet kan du välja att rösta direkt i alla sakfrågor du vill eller så kan du delegera din röst i alla frågor du inte vill rösta i.

Vi tänker att alla sakfrågor kan kategoriseras i kategorier motsvarande de elva departementen:

  1. Arbetsmarknadsdepartementet
  2. Finansdepartementet
  3. Försvarsdepartementet
  4. Justitiedepartementet
  5. Kulturdepartementet
  6. Landsbygdsdepartementet
  7. Miljödepartementet
  8. Näringsdepartementet
  9. Socialdepartementet
  10. Utbildningsdepartementet
  11. Utrikesdepartementet

Du delegerar din röst i alla frågor utom just landsbygdsfrågor. Där har du kompetens och vill vara med och rösta, samt debattera.

Du behöver inte delegera din röst till bara ett parti. Kanske tycker du att ett parti är särskilt bra i finansfrågor, medan ett annat är väldigt bra på utbildningsfrågor. Du kan alltså delegera till flera olika delegater. När det dyker upp exempelvis en motion om finanser fattar din delegat beslut åt dig i just den frågan och röstar i vårt röstsystem. Du kan när som helst byta delegat eller rösta själv om du tycker att din delegat inte fattar bra beslut.

Du kan, om du så önskar, delegera alla dina röster och behöver således inte rösta mer än vad du gör idag. Men, skillnaden mot dagens system är att du alltid kan rösta när du vill om det dyker upp en fråga som du vill vara med och påverka i.

Flytande demokrati tänker vi är lösningen på frågan om tid och kunskapsnivå för att kunna fatta ett informerat beslut.

Räcker det inte med några fler folkomröstningar?

Fler folkomröstningar är bra för demokratin, men de ställer också krav och gynnar dem som röstar på bekostnad av dem som inte röstar.

Representativ direktdemokrati är en bättre lösning än enbart fler folkomröstningar. Med representativ direktdemokrati kan varje medborgare själv välja vilka frågor hen vill vara med och rösta om.

Det handlar om att ge möjligheten till varje medborgare att när som helst utan krångel kunna gå in och påverka en sakfråga hen tycker är viktig. Detta ska vara lika lätt som att skriva ett inlägg på Facebook.

Direktdemokraterna har skapat tekniken för att göra det möjligt.

Hur inkluderas de som inte har internet?

I dagens Sverige har alla tillgång till Internet (hemma eller via biblioteket), så för majoriteten av röstberättigade medborgare är det inget problem.

Internet skapar redan nu möjlighet att inkomstdeklarera online, att köpa varor online och liknande. Politiska partier använder Internet för att föra ut sina budskap. Nu är tiden mogen för medborgarna i Sverige även rösta i politiska frågor online.

Hur balanseras en budget med direktdemokrati?

Riksdagen röstar inte i ett antal olika budgetfrågor utan de röstar i en avgörande budgetomröstning som, åtminstone i Sverige, förväntas vara balanserad. Direktdemokraterna skulle ge de enskilda medborgarna möjlighet att förkasta denna budget, men de skulle inte kunna plocka russinen ur den och hoppas att någon annan ska betala räkningen.

Tills vidare fungerar det tillräckligt bra att låta partierna fortsätta ta fram budgetar.

Ett annat exempel på hur vi skulle kunna rösta om budgetar är att medborgarna röstar på t ex tre områden som ska prioriteras och tre områden som ska nedprioriteras i budgeten. Därefter är det budgetskaparnas uppgift att ta fram en budget som speglar resultatet.

En tredje tanke är att skapa ett verktyg som visuellt återkopplar hur en budgetpost som får ökade resurser påverkar de övriga posterna. T ex ett gränssnitt som består av de olika posterna med reglage som man kan dra uppåt eller neråt, beroende på hur mycket resurser man vill ge just den posten. Då ser väljaren att det inte finns obegränsade resurser och att “allt-till-alla”, som är ett argument vi möts av ibland, helt enkelt inte är möjligt.

Participatory Budgeting (Wikipedia) är ett stort område under utveckling. Det används främst på lokal nivå, men kan i framtiden komma att användas på alla nivåer.

Hur fungerar regeringsarbetet i en direktdemokrati?

Om en majoritet röstar för att Direktdemokraterna ska förhandla om regeringsbildning, så kommer vi att göra det. Men vi kommer inte att binda oss till ett åsiktspaket. I sakfrågorna kommer vi alltid respektera resultatet av våra omröstningar.

Vi har ingen politik. Däremot kommer vi vara en kanal för alla andra som vill föra fram sina idéer och önskemål. Principen är densamma som i våra traditionella politiska val. Folket röstar bland de regeringsalternativ som förts fram.

När det gäller formalia kommer regeringen att ha ett relativt stabilt stöd genom att många kommer att delegera sin röst till partier. Om regeringen gör ett dåligt jobb kommer de snart inte ha något stöd kvar. Men för viktiga frågor är det direktdemokrati som gäller. Vi kommer att skapa nya arbetssätt.

När Direktdemokraterna får egen majoritet kan vi föra den digitala direktdemokratin ett steg längre. Varje minister kan röstas fram direkt av folket. Det blir en kontinuerlig direktdemokrati. Du och alla andra rangordnar kandidaterna och kan när som helst ändra på ordningen. När en ny person får förstaplats blir det (efter en buffert-period) ministerbyte. I en direktdemokrati kommer ministerposter enbart fungera som verkställare av de beslut vi alla tillsammans kommer fram till.

röstsystem

Hur fungerar röstsystemet?

Du kan titta på vårt röstsystem här: http://valdemo.direktdemokraterna.se

Skapa gärna ett konto och gå in och provrösta. Eftersom systemet är öppet för vem som helst kan du i demoversionen dock inte lägga upp egna omröstningar just nu.

Hur hindrar man valfusk?

Säker inloggning
Vi kommer att använda ett system som liknande de som idag används för bankärenden via internet.

Skydd mot rösttvång och röstköp
Röstköp och rösttvång är olagligt och kan beläggas med stränga straff. Vi vill göra det så svårt att manipulera ett valresultat genom tvång eller röstköp att det inte är värt konsekvenserna för någon att ens försöka.

Skydd mot röststöld
Att stjäla röster, det vill säga att utge sig för att vara en annan person och rösta i dennes ställe, är olagligt. Vi kan bygga system som är mycket svåra att hacka och där eventuell oegentlig påverkan kan påvisas i efterhand och anmälas.

En röst genom Direktdemokraterna går att ändra ända fram tills omröstningen stängs. Tidpunkten för en lagd röst kommer att loggas och en notifiering om det kommer att skickas till personen via e-post eller annat system. Du som användare kommer alltså att enkelt kunna upptäcka ifall någon skulle rösta i ditt ställe.

Vi kommer att ha en karenstid efter att en omröstning har stängts och innan valresultatet träder i kraft. Skulle det påvisas att ett valresultat har manipulerats så kan resultatet ogiltigförklaras och omröstningen göras om.

Säkerhet i antal
För att en påverkan ska få en effekt behövs det troligen flera tusen röster. I den storleksordningen är risken liten att ingen kommer att upptäcka eller rapportera det som hänt.

Med Direktdemokraterna kommer vi att ha kontinuerliga omröstningar i alla frågor. Det rör sig alltså inte om ett fåtal stora omröstningar. Idag då vi har val vart fjärde år finns det mer att vinna på att manipulera val och valresultat. Men när vi har omröstning i alla frågor och dessutom kontinuerliga omröstningar för alla versioner av ändringar av förslag, handlar det om hundratals eller tusentals samtidigt pågående omröstningar. Enstaka fel och manipulationer av systemet kommer att ha en mindre effekt.

Risken för röstköp, rösttvång och andra former av valfusk är nog i praktiken mycket större med dagens system där våra få folkvalda riksdagspolitiker ständigt utsätts för påtryckningar att rösta på ett eller annat sätt.

Säkerhet genom transparens
Alla delar av systemet kommer att byggas med fri och öppen mjukvara för att så många som möjligt ska kunna hitta och korrigera brister.

Vi kommer dessutom att ha ett flertal aktörer som oberoende av varandra har till uppgift att sammanställa valresultat från anonymiserade röster. Även allmänheten ska kunna ta del av de anonymiserade rösterna och själva kontrollräkna enskilda omröstningar.

Om någon av de officiella rösträknarna räknar fel så kommer det att upptäckas så fort man jämför resultatet med övriga rösträknare. Det krävs åtminstonde att samtliga oberoende aktörer samarbetar för att ett omröstningsresultat ska kunna manipuleras obemärkt. Risken för detta kan minimeras genom sättet på vilket dessa aktörer utses och granskas.

Är det säkert att rösta på internet?

Faktum är att både röstning och val över internet redan förekommer. I Estland är internetval en etablerad del av demokratin. I Schweiz tillåter flera kantoner att man folkomröstar över internet. Även i vårt land är det väl etablerat att använda internet för till exempel banktjänster. Och säkerheten i vallokalen är definitivt inte högre än säkerheten på bankkontoret.

Direktdemokraterna förordar ett elektroniskt röstsystem som ska vara baserat på fri och öppen mjukvara, och som ska vara krypterad och verifierbar. Alla ska kunna ladda hem valresultatet och kontrollera att sin egen röst är räknad och att sammanräkningen är gjord på rätt sätt.

Med en kontinuerlig direktdemokrati kommer vi att ha hundratals samtidigt pågående omröstningar. Systemet bygger på en fortlöpande diskussion för att skapa lösningar med brett stöd. Möjligheten till valfusk kommer att vara mindre än vid exempelvis ett stort val var fjärde år.

För att uppnå exceptionella krav på säkerhet kommer vi på sikt att införa flera oberoende demokratiservrar som drivs av oberoende organisationer och som kontrollerar varandra. En enskild demokratiserver ska inte ens kunna röja en medborgares identitet. Som jämförelse kan nämnas att vår planerade säkerhet kommer att vida överstiga den som omgärdat USA:s atomvapen under kalla kriget; då vilade världens öde i händerna på bara ett fåtal individer.

Slutligen kommer på vanligt sätt oberoende klassiska opinionsundersökningar bekräfta den statistiska riktigheten eller oriktigheten i resultaten. En trygghet och säkerhetsventil för viktiga frågor som kan fungera oberoende av den digitala världen.

Hur förhindrar man att personer får två röster genom att rösta på ett annat parti i valet och sedan även i ert röstsystem?

Först och främst röstar vi inte om samma saker. Direktdemokraternas omröstningar handlar om sakfrågor och de allmänna valen är ett val mellan olika partier.

Sen är det här inget nytt. Politiker har mångdubbelt större inflytande än vanliga medborgare. Eftersom vi har valhemlighet kan vi inte veta att de som deltar i våra omröstningar röstade på oss i det allmänna valet, men det kan inget parti veta om sina förtroendevalda heller.

Att rösta på ett annat parti i valet och delta i våra omröstningar är inte konstigare än att förtroendevalda både röstar i valet och i sakfrågor mellan valen. Den möjligheten vill vi ge till alla medborgare.

Hur många måste rösta för ett medborgarförslag – för att Direktdemokraterna ska skriva en motion?

Det avgör varje kommunavdelning av Direktdemokraterna. Direktdemokraternas föregångare Demoex i Vallentuna lade ribban vid minst 50 procent av de röstande. Trots gränsen lämnade partiet ändå in drygt 40 motioner.

övrigt

Varför har Direktdemokraterna ingen partiledare?

Eftersom vi inte har den traditionella strukturen av en toppstyrd organisation utan strävar efter motsatsen – fyller inte ordföranderollen någon egentlig funktion. 

Vår ambition är att ledas helt och hållet av medlemmarnas beslut och därmed behöver vi inte en traditionell ledare som styr verksamheten. Demokrati bygger på principen om lika värde. Att utse en ledare är att värdera denne högst, vilket strider mot demokratins grundprincip.

Däremot har vi samordningsroller i arbetsgrupperna och kontaktpersoner.

Hur kan ni undvika att ett annat parti tar över?

Då blåser vi i visselpipan och hoppas att flera skyndar till undsättning. Direktdemokraterna fördelar mandaten statistiskt för att spegla hur deltagarna röstar. Om vi har fem mandat och 60 procent röstar ja och 40 procent nej, så röstar tre mandat för och två emot. Anta att det kommer upp en stridsfråga där en stor organisation mobiliserar sina anhängare att gå in och rösta ja. I sådana frågor finns det i regel en motrörelse som uppmanar sina anhängare att gå in och rösta nej. Eftersom Direktdemokraterna fördelar mandaten statistiskt så representerar vi dem båda.

Kunskap och engagemang måste belönas med inflytande, det driver samhällsutvecklingen framåt. Vi vill öka inflytandet genom att göra det lättare att vara med och påverka. Under de tolv år som vi har haft mandat Vallentuna så har vi märkt att kunniga personer har fått inflytande i sina hjärtefrågor genom att argumentera bra. Debatten är vår kvalitetssäkring. De som diskvalificerar sig är “trollen” som inte sköter sig och följer debattreglerna. Vi har inte haft besök av extremister, vilket på sätt och vis är synd eftersom seriösa debatter och demokratiska omröstningar kanske skulle kunna få dem att bli mer toleranta.

Kan ni ge ett exempel på hur ett medborgarförslag genomförs från förslag till beslut i fullmäktige?

  1. En medborgare lägger upp ett förslag i vårt röstsystem.
  2. Därefter röstar röstberättigade (inte bara medlemmar i Direktdemokraterna) i kommunen om förslaget.
  3. Om en majoritet tycker det är ett bra förslag, skriver vi en motion och lämnar in motionen i fullmäktige.
  4. Efter en remissrunda hos tjänstemännen och kommunstyrelsen kommer motionen tillbaka till fullmäktige.
  5. Då debatterar de röstberättigade i kommunen motionen i vårt röstsystem.
  6. Därefter sker en slutlig omröstning.
  7. Blir resultatet “Ja” röstar Direktdemokraternas ledamot “Ja” i fullmäktige.
  8. Blir resultatet “Nej” röstar  Direktdemokraternas ledamot “Nej” i fullmäktige.
  9. Har vi många mandat i kommunen röstar ledamöterna proportionerligt: Tex 6 Ja, 1 Avstår och 3 Nej.
  10. För att motionen slutligen ska godkännas krävs att en majoritet av de övriga partierna i fullmäktige stödjer motionen.

Lottar ni verkligen turordningen på valsedlarna?

Ja. 

Direktdemokraterna lottar turordningen för att återuppväcka en gammal demokratisk tradition. I antikens Aten utsågs beslutsfattarna genom lottning som alla medborgare förväntades delta i.

Demokrati bygger på principen om lika värde. Att utse en ledare är att värdera denne högst, vilket strider mot demokratins grundprincip.

Hur bemöter Direktdemokraterna extremister?

Genom öppen diskussion. Mer kan man inte göra i en demokrati. Extremism tenderar nämligen att frodas i slutna auktoritära system där människor inte ges möjlighet att påverka politiken. Direktdemokraterna vill öppna upp den politiska arenan och få fler medborgare delaktiga i politiska beslut. Då kommer färre att välja extrema och olagliga vägar för att göra sin röst hörd.

Men, samtidigt måste vi vara medvetna om att vad som räknas som extremism är väldigt subjektivt. Det är majoritetsbeslut som dikterar vad vi som parti tar beslut om – som det ska vara i en sann demokrati.

Alla åsikter accepteras inom Direktdemokraterna så länge de kan backas upp av sunda argument. Vad är då sunda argument? Det är argument som inte krockar med bl.a. artiklarna i de Mänskliga rättigheterna.

Kommer inte landet att bli ostyrbart?

Det kan tyckas omöjligt att få sju miljoner viljor att styra i samma riktning. Men riktigt så illa är det naturligtvis inte. I en representativ direktdemokrati kan man utgå ifrån att den stora massan medborgare inte kommer att rösta i den stora massan omröstningar. I de allra flesta frågor kommer med andra ord politiken att avgöras av ett fåtal politiska partier, ungefär som sker idag.

Den direktdemokratiska aspekten, när tillräckligt många medborgare röstat direkt i en fråga för att deras röst ska bli avgörande, kommer antagligen bara fram i ett mindre antal stora frågor där partierna får se till att anpassa sina ståndpunkter efter folkets åsikter för att inte bli överkörda.

Kan media få för stor makt?

Media har alltid stor makt – något som inte kommer att ändras när Direktdemokraterna tar plats i riksdagen. Vi kan däremot fråga oss om medias förmåga att påverka enskilda individer minskar då beslut inte längre tas av en liten partielit utan i stället av en majoritet av Sveriges röstberättigade.

Politiska beslut kommer med andra ord att vara grundade i folkets vilja och inte i att enskilda politiker eller enskilda partier försöker vinna politiska poäng i mediastyrda debatter. Folket styr inte media, men kan i stället styra och initiera debatter på Direktdemokraternas Internetforum.

Kan det bli många “galna” förslag?

Mycket möjligt, men det kommer inte att skilja sig ifrån de 3000-4000 motioner riksdagen tar emot årligen om stora och små frågor. Av alla dessa motioner vinner endast 0,3 % riksdagsmajoritet: Knapptryckarkompaniet (s. 93, 105).

På samma sätt kommer de mest “galna” förslagen inom Direktdemokraterna att automatiskt gallras bort. Första gallringen står vi själva för när vi röstar om en motion ska läggas fram. Ifall en majoritet direktdemokrater röstar “ja” så lämnar vi in den.

Politiker på kommunnivå verkar även de komma på galna idéer, helt utan hjälp av medborgarna. Ett exempel på det är politikernas dröm i Götene angående en medeltidspark. Det slutade med en öde park och en nota på över 100 miljoner kronor till skattebetalarna.

Tror du folket skulle gjort samma misstag om de fått bestämma?

direktdemokrati

Kan olika beslut gå emot varandra?

Politiska beslut kan gå emot varandra i alla styrelseskick. Riksdagen har redan ett särskilt lagråd med uppgift att granska hur motioner och förslag förhåller sig till existerande lagstiftning. En motion från Direktdemokraterna till riksdagen kan därmed inte bifallas i riksdagen om den går i strid mot gällande svensk lagstiftning.

Röstförmedlare gör väldigt lite. Ska de verkligen ha lön?

Våra röstförmedlare (de som sitter som ledamöter i kommuner och riksdag) får sin ersättning från stat och kommun precis som vanliga politiker.

Röstfömedlare beskriver vi som politiska journalister. Deras arbetsuppgifter är att delta i församlingens (riksdag, kommun eller landsting) möten och rapportera tilllbaka det som avhandlades till röstsystemet hos Direktdemokraterna.

De lägger även upp motioner (politiska förslag) från församlingen i vårt röstsystem – för att du ska kunna rösta om de olika förslagen.

Deras uppdrag är även att skriva motioner av de medborgarföslag som röstats fram,  presentera förslagen, samt presentera argument för och emot förslaget – som framkommit i diskussionerna kopplade till förslaget.

Röstförmedlarna kommer alltså att ha en hel del att göra. Därför är det helt rimligt att de får ersättning för sitt arbete precis som vanliga politiker.

Frågekategorier

Har du en fråga du inte hittar svar på? Ställ frågan här.

DELA PÅ SOCIALA MEDIA

Din rösträtt mellan valen