Kategoriarkiv: press

Flytande framtida demokrati

Bristerna i dagens representativa demokrati blir allt mer uppenbara. En förändring är nödvändig. Traditionell direktdemokrati har ett flertal nackdelar. Men en syntes mellan direktdemokrati och representativ demokrati är möjlig – modern teknik gör det möjligt att låta dem som vill rösta själva göra det samtidigt som andra överlåter sin rösträtt på politiker.  Det skriver Anders Lönnfält och Joakim Sigvald, författare till boken Flytande demokrati.

Med riksdagsvalet avklarat börjar arbetet för de framröstade partierna att gruppera sig för regeringsbildning och parlamentariskt arbete.

Detta är svårare än någonsin på grund av en trend som nämns ibland men som oftast växer till i tysthet: det faktum att de stora partierna kontinuerligt förlorar väljare till förmån för de små och mycket små partierna. Varför är denna trend så stark?”

Läs hela artikeln här.

Mer om flytande demokrati här:

Foto: Jan Hammershaug

Sveriges Radio: Direktdemokraterna vill ha fler folkomröstningar

Eftermiddag i P4 Sörmland uppmärksammar inför höstens val småpartier som just nu står utanför riksdags- och fullmäktigeförsamlingarna. Först ut är Direktdemokraterna.

Lyssna på inslaget i Sveriges Radio:

Partiet bildades förra hösten och är ett enfrågeparti som rätt och slätt vill ha mer demokrati för medborgarna. Det ska det blir genom att man via internet håller folkomröstningar i politiska frågor hela tiden. Grundtanken är att ta till vara den kollektiva intelligensen.

Johan Mets, Eskilstuna.

Partiet har inga kandidater i de Sörmländska kommunerna men Johan Metz är kontaktperson i Eskilstuna.

– Partiet ställer upp i kommuner i andra län men här kan man rösta på Direktdemokraterna i riksdagsvalet. Finns det ingen valsedel i lokalen kan man skriva partiets namn på en blank valsedel, konstaterar Johan Mets.”

Artikeln och inslaget hos Sveriges Radio.

IDG: Ny teknik öppnar för direktdemokrati

“Den tekniska utvecklingen innebär nya möjligheter för de som förespråkar ett direktdemokratiskt system. Det nystartade partiet Direktdemokraterna vill att medborgarna ska få möjlighet att rösta om och lägga politiska motioner via nätet.

På det tidiga 90-talet kom Sveriges första direktdemokratiska partier. Ett av dem var Telefonpartiet som startades av Gula Tidningens grundare Peter Ahlm som ville att medborgarna skulle ges möjlighet att telefonomrösta med hjälp av de nya knapptelefoner som lanserats på marknaden.

I slutet av 90-talet började flera företag och organisationer utveckla omröstningssystem och vid milleniumskiftet hade allt fler länder börjat intressera sig för e-demokrati och de möjligheter som den nya tekniken förde med sig…”

Läs hela artikeln hos IDG.

Thomas Larsson kandiderar både till kommunen i Stockholm och till riksdagen. Läs mer om våra valkandidater.

Sveriges Radio: Direktdemokraterna vill att folk ska ha mer makt

“Det finns ett parti som heter Direktdemokraterna. Direktdemokraterna vill att folk ska ha mer makt. De vill att alla människor ska kunna rösta om olika saker även när det inte är vanliga val.

Direktdemokraterna är ett nytt parti. De vill ha direktdemokrati. Ett sådant system kallas ofta för direktdemokrati. Det finns till exempel i landet Schweiz. Där får människor vara med och folkomrösta på det här viset i nästan alla olika frågor. Och så vill Direktdemokraterna också ha det.

Måste hålla vad de lovar

Fördelarna med direktdemokrati är att politikerna måste hålla vad de lovar. Idag finns det också många företag som vill att politikerna ska bestämma saker så att det går bra för företagen. Om folk får rösta själva istället har folket mer makt, helt enkelt. Erika Olofsdotter Johansson vill…”

Läs artikeln hos Sveriges Radio här.

Erika Olofdotter kandiderar både till kommunen i Hedemora och till riksdagen. Läs mer om Erika Olofsdotter här.

Är det så konstigt att intresset för politik är så lågt?

“Direktdemokraten Per Norbäck gästar poddcasten Synfält Framåt och ifrågasätter varför väljare bara får tycka till var fjärde år. Är det då så konstigt att intresset för politik är så lågt?”

Per Norbäck. Illustration: Per Demervall
Per Norbäck. Illustration: Per Demervall

Lyssna på intervjun med Per Norbäck här: DN Podcast

Om Synfält Framåt!

“Under 2014 är det det val både i maj och september. Det kommer bli ett politiskt superår fullt av prognoser, debatter och utspel. Många väljare vill se bakom de snabba utspelen. Vi gör SYNFÄLT FRAMÅT!  där vi varje tisdag släpper en ny intervju med någon som vill bli vald till antingen Europaparlamentet eller Riksdagen. Vi fokuserar på värderingarna och de bakomliggande tankarna hellre än dagspolitiken. Vi, Kristoffer Appelquist och Tobias Wahlqvist, är initiativtagare och podden är vår egen.”

I tidigare intervjuer i Synfält Framåt! har bland andra följande medverkat: Lena Adelsohn Liljeroth (M), Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Gudrun Schyman (F!), Adam Cwejman (FP),  Anna Troberg (PP), Ebba Busch Thor (KD), Ali Esbati (V), Jimmie Åkesson (SD) och Isabella Lövin (MP).

Foto: Jennifer Black

E-röstning är inte omöjligt

När en representant för en forskningsdisciplin hävdar att någonting är omöjligt med hänvisning till konsensus inom sin yrkeskår, men utan att framföra några som helst bevis, finns det skäl att ta det påståendet med en god portion skepticism och en stor nypa salt.

Forskning handlar om att föra fram hypoteser baserade på experiment eller härledningar som andra forskare kan återupprepa eller falsifiera. Ofta handlar det om positiva påståenden: Detta eller detta är fallet. Det och det kan göras med följande metod. Ibland kan hypoteserna även handla om vad som är omöjligt. Albert Einstein lyckades visa, tvärtemot sunt förnuft, att ingenting kan röra sig snabbare än ljuset. Men Einstein stödde inte det påståendet med att det rådde konsensus bland de teoretiska fysikerna. Tvärtom var den rådande uppfattningen att hastighet i princip var en obegränsad storhet. Men forskarvärlden fick böja sig för de ovedersägliga bevis som Einstein presenterade och den teoretiska fysiken hade därmed tagit ytterligare ett stort kliv framåt.

Men när Thore Husfeldt hävdar i Sydsvenskan förra året att säker e-röstning med bibehållen valhemlighet är ”i princip omöjligt” och sedan följer upp det med ett, som jag uppfattar det, luddigt resonemang om hur svårt det är att granska källkod, så handlar det inte om forskning så mycket som en ovilja eller oförmåga att tänka utanför den representativa demokratiska referensram som de flesta av oss lever i. Att hävda att e-röstning är omöjligt för att dagens pappersbaserade valsystem inte låter sig överföras rakt av till ett elektroniskt medium är ofarligt och stöds av rådande praktik. Att hävda att dagens representativa demokratiska valsystem är ofullkomligt eller rent av passé för att det inte låter sig överföras direkt till ett elektroniskt medium är därmed kontroversiellt och kan kosta en hel del. Man biter inte gärna den hand som föder en.

Eftersom Thore alltså inte lägger fram några bevis när han påstår att e-röstning inte låter sig göras så är det mycket svårt att bemöta eller över huvud taget förhålla sig till. Det går inte att motbevisa med mindre än att man faktiskt bygger ett sådant valsystem och testar det under realistiska förhållanden, något som inte bara är komplicerat och tidskrävande utan dessutom förmodligen svårt att få finansiering till. Men i egenskap av datavetare och demokratientusiast ska jag ändå försöka bemöta de sakskäl som anges i artikeln:

1. ”Det råder konsensus bland dataloger att e-röstning är omöjligt i princip att genomföra med bibehållen valhemlighet och säkerhet.”

– Flera datavetare tror på motsatsen, bland andra Sven Heiberg, projektledaren för Estlands e-röstningssystem, Joseph Kiniry, forskare på e-val i Danmark och Harvardforskaren Ben Adida som 2007 gav följande presentation på Google tech talks.

2. ”Väljaren får inget kvitto”

– Självklart måste väljaren få ett kvitto, både på att hens röst har registrerats korrekt och att den finns med vid den slutliga sammanräkningen. Men för att undvika röstköp ska kvittot vara hemligt och det ska gå att rösta om och få ett nytt kvitto utan att den som eventuellt har fått tag på det gamla kvittot kan se att den rösten inte längre gäller. Stängningstiden för valet behöver troligtvis göras variabel så att en eventuell röstköpare inte kan vänta in slutsekunderna och då kontrollera den köpta rösten.

3. ”Vallokalen får inget kvitto”

– Oklart vad som avses med kvitto i det fallet. Men det går teoretiskt att få betydligt större verifierbarhet i ett elektroniskt modulariserat system med kryptologiska metoder som Mixnet och liknande, än i vårt halvslutna pappersbaserade system, där vi måste lita på att våra valarbetare gör rätt i varje del av processen. Där finns det inget kvitto i slutänden på att allt gick rätt till, bara en stark procedurell säkerhet i att det är svårt att fuska. Man kan dock fundera över vad det skulle kosta att köpa tillräckligt många vallokaler, eller byta ut tillräckligt många valurnor på vägen från vallokalerna till rösträkningscentralerna, för att ändra ett valresultat – och vilka som skulle kunna ha råd och incitament att göra den investeringen. Med elektronisk röstning går det däremot att få 100%-ig matematisk verifierbarhet – man behöver inte lita på en begränsad grupp valarbetare.

4. ”Det är svårt att verifiera programvaran som sköter valprocessen”

– Ja det är svårt. Att verifiera den genetiska koden hos valarbetarna är också svårt, men ingen skulle komma på idén att försöka. Vi uppnår inte säkerhet genom att lusläsa programkod eller studera EEG-kurvor hos valarbetare. Vi uppnår den genom en modulariserad arkitektur med redundans och många oberoende enheter där var och en fungerar som en svart låda vars input och output kan verifieras. Vad som händer inuti de svarta lådorna spelar mindre roll så länge resultaten är bevisligen korrekta.

5. ”Ett mycket litet fåtal [kan] läsa koden och se att det står set votecount = 0 på rad 541548″

– Det låter som att Thore slutade programmera någon gång på 1900-talet. Numera skriver man program i små fristående enheter, med god automatiserad testtäckning och tydliga kontrakt för hur enheterna kommunicerar med varandra. Stora monolitiska system med hundratusentals programrader tillhör den datalogiska forntiden. Men Thore har kanske bättre saker för sig än att hålla sig uppdaterad inom sin disciplin (arbeta mot e-röstning till exempel: Han var en av flera IT-experter som lyckades stoppa Danmarks planer på att genomföra försök med e-val 2013).

Jag anser det rimligt att nya system för demokratins utveckling också skall ha samma rätt att utvecklas efterhand som brister upptäcks. Det finns många sätt att fasa in ett elektroniskt omröstningssystem i vårt befintliga demokratiska ramverk (ett Direktdemokratiskt parti som erbjuder Flytande demokrati i Riksdagen är ett). Det behöver inte göras över en natt.

Summering: E-röstning med valhemlighet i okontrollerad miljö är en svår nöt att knäcka. Och lösningen på problemet kommer garanterat ändra hur vi ser på val och valprocedurer. Till exempel tror jag att vi kommer behöva variabla deadlines för omröstningar med möjligheten att rösta om och om igen ifall man kände sig övervakad vid något tillfälle. Våra dataloger som engagerar sig i e-röstningsfrågan borde ägna sig åt att lösa de här problemen och förklara för politiker och allmänhet hur e-val skiljer sig från pappersval – inte åt att påstå att det är omöjligt. Det omöjliga förblir sällan omöjligt särskilt länge – kanske inte ens hastigheter snabbare än ljusets.

Joakim Sigvald
Tek. Mag. i Datavetenskap

DD-profil hoppas på Östhammar i valet

Östhammars Nyheter 4 juli 2014

“DD-profil hoppas på Östhammar i valet

Direktdemokraterna Östhammar siktar på att kandidera till kommunvalet 2018. DD-profilen Per Norbäck, Vallentuna, skulle helst se att de gjorde en kraftinsats och ställde upp redan nu.

– Jag har ju följt namninsamlingen och folkinitiativet och menar att det finns ett demokratiskt underskott i kommunen. Aktiviteten i gruppen är enorm och missnöjet kring nuvarande förhållanden borde tillvaratas. Det kan dröja länge till nästa gång, säger Per Norbäck.

Politiker rädda för…”

Läs hela artikeln i PDF-format (1,3 Mb) ->

Direktdemokrater siktar på kommunvalet

Östhammars Nyheter 27 juni 2014

“Direktdemokrater siktar på kommunvalet 2018

26 maj i år skapades facebookgruppen Direktdemokraterna Östhammar, DD Östhammar, en lokalavdelning till det rikstäckande partiet Direktdemokraterna. Östhammargruppen siktar på kommunvalet 2018.

– Direktdemokraterna är egentligen tre olika initiativ som gått samman: Demoex, Aktiv Demokrati och Äkta Demokrati, säger stockholmaren Thomas Larsson (DD).

Vi vill vidga den politiska processen så att fler är med och påverkar

26 maj i år skapades facebookgruppen Direktdemokr…”

Läs hela artikeln i PDF-format (2,4 Mb) ->

Fullt ös i regnet – DD intar Almedalen

Efter en hård nattlig seglats över havet och efter att korsat ön i vargtimmen följt av en kort hemlöshet utan sömn – belönades vi med ett ihållande spöregn. Men naturens krafter stoppar inte demokratins frammarsch.

Direktdemokrati-Almedalen-Direktdemokraterna-011

Per Norbäck håller tal på Almedalsveckan.
Donners Plats söndag 29 juni

Direktdemokrati-Almedalen-Direktdemokraterna-063

Direktdemokrati-Almedalen-Direktdemokraterna-108

Per Långstrump och Lotte Johansson

Direktdemokrati-Almedalen-Direktdemokraterna-051

Lotte Johansson modererar i regnet

Några journalister uppmärksammade oss och gjorde korta intervjuer. Bland anant DN-TV & GP

gp-peter-20140629