Kategoriarkiv: politik

Replik på debattartikel av Torbjörn Tännsjö

Direktdemokraternas replik på Torbjörn Tännsjös debattartikel i Dagens Nyheter.

Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, skrev en debattartikel i Dagens Nyheter kallad Hur ska jag veta vilket parti jag ska lägga min röst på?

Vi i Direktdemokraterna anser att mycket av Tännsjös åsikter i debattartikeln är felaktiga och vi skickade därför in en replikartikel till Dagens Nyheter om detta som de tyvärr tackade nej till. Vi lägger därför upp denna replik här istället.

Replik

Torbjörn Tännsjö skriver i sin debattartikel att väljarna inte är tillräckligt insatta för att kunna rösta på sakfrågor. Tännsjö menar att väljarna istället ska titta på hur tillförlitliga politikerna är. Men hur ska väljarna kunna bli insatta eller engagerade om de inte får chansen att delta? Och om väljarna enligt Tännsjö inte kan sätta in sig i sakfrågor, hur ska de då kunna bedöma politikernas trovärdighet?

Vi inom Direktdemokraterna ser möjligheter att bli insatt genom ökad transparens och medborgarinflytande. Möjligheter att delta i politiken skapar engagemang, vilket innebär att fler vill bli mer insatta och tar till sig information mer aktivt. Därmed skapas också förutsättningar för att kunna göra informerade val även i sakfrågor. Och faktum är att många väljare redan har expertis som vida överstiger en genomsnittlig politikers inom sitt område.

Tännsjö anser att chansen att den enskilda väljarens röst ska fälla utslag i valet är liten, samt att många kan uppleva att deltagandet i valet inte är värt besväret, i och med att det finns så begränsad möjlighet att delta och påverka.

Tänk nu på de utmaningar som finns för demokratin i Sverige med lägre förtroende för politiker, bristande engagemang för partipolitiken och allt rörligare väljargrupper som vänder de traditionella partierna ryggen. Tänk om alla väljare faktiskt kunde påverka mer än en gång vart fjärde år genom direkt medborgarinflytande?

Det finns många undersökningar som visar på behovet av mer medborgarinflytande:

Demokrati innebär folkstyre; att gömma den bakom parlamentariska filter innebär en förminskning av devisen att all makt ska utgå ifrån folket. Väljarna ska inte behöva rösta bort sina åsikter genom kompromissande partier som inte håller vad de lovar.

Det finns praktiska sätt att erbjuda direktdemokrati (som till exempel i Schweiz där man har många beslutande folkomröstningar varje år). Om vi väljare verkligen skulle få makten att påverka de politiska besluten så är det troligt att vi skulle sätta oss i in frågor och debattera dem på ett nytt sätt, eftersom vi då vet att våra beslut får en effekt på vårt samhälle.

Vi behöver fler möjligheter att rösta utifrån sakfrågor, inte bara utifrån hur pålitliga politikerna upplevs. I slutändan är det väljarna som vet vad de tycker och hur de vill att Sverige ska utvecklas. Det är dags för mer direktdemokrati som komplement till vårt parlamentariska system. På så sätt kan sakfrågor komma i förgrunden framför politikers (o)pålitlighet och löften. Direktdemokrati skapar förtroende för politiken och en stärkt demokrati. Låt fler forma framtiden!

459 ord om makt (som du inte har)

Staten är inte alla medborgare tillsammans. Staten är alla politiker och deras tjänstemän. Genom fria val vart 4:e år väljer vi dom som ska bestämma över oss. Dom som ska stifta de lagar som säger vad vi får göra. Vi accepterar det för att vi upplever att det är “majoritetens vilja”. Vi förutsätter att de beslut politikerna tar är de beslut som är bäst för flest personer i i samhället. Vi känner att det skulle bli kaos och anarki om ingen bestämde över oss. Och det är sant, utan regler, kan det bli oordning. Utan ett rättsväsende så skulle folk oftare bryta mot lagar.

Men frågan Direktdemokraterna ställer sig: Är verkligen de lagar som stiftas de som är bäst för flest människor i samhället?

Det finns många intressegrupper i vårt samhälle. De kommer ofta med förslag om nya lagar, förändringar de anser kommer att göra samhället bättre. Lagar måste uppdateras, eftersom världen förändras, teknik förändras, kulturen förändras, åsikter förändras. Ibland tillsätter de som bestämmer över oss utredningar. Dessa utredningar tar in åsikter från olika intressegrupper. Det kallas att ta in remisser. Syftet är att förankra nya lagar i folkviljan.

Det finns massor med lagförslag från folket, eller remisser från intressegrupper som aldrig blir lagförslag, det röstas inte ens om dem. Kanske för att de är dåliga, kanske för att regering och riksdag tycker de är dåliga. Det finns massor med lagförslag i riksdagen som aldrig går igenom. Partiledningarna har bestämt att partiets riksdagskandidater ska rösta nej.

Demokratiutredningen tyckte att Sverige ska testa att rösta digitalt. Det digitala nätverket är en verklighet lika verklig som bilvägar. Vår demokrati har möjlighet att uppdatera sig till denna verklighet. Våra valsystem uppdateras ganska ofta. Närmare 10 gånger de senaste 100 åren. E-röstning skulle göra det “enklare att utöva sina demokratiska rättigheter” säger utredningen.

Men justitieminister Morgan Johansson har nu bestämt att vi inte ska testa ett digitalt valsystem. “Någon i din familj kan stå över din axel och bestämma vad du ska rösta”. Visst, svarar Direktdemokraterna, och sedan kan du ändra din röst senare när ingen står och hänger över din axel.

Detta är inte ett beslut Morgan Johansson tog ensam. Regeringen står bakom det. Att starta med E-röstning vore början på slutet för den representativa demokratin. Plötsligt skulle folket stå och hänga över riksdagens axel. Att digitalisera valsystemet skulle öppna upp för massor med omröstningar. Det vet de som har makten i dag. Och ingen människa, inte ens du, skulle lämna ifrån dig makt och privilegier självmant. Du måste kämpa dig till makt. Och du har bara en chans vart 4:e år.

2018 har du möjlighet att tala om för etablissemanget att du vill ha mer inflytande.

Rösta på Direktdemokraterna.

Foto: Melker Dahlstrand/Riksdagsförvaltningen

Flytande framtida demokrati

Bristerna i dagens representativa demokrati blir allt mer uppenbara. En förändring är nödvändig. Traditionell direktdemokrati har ett flertal nackdelar. Men en syntes mellan direktdemokrati och representativ demokrati är möjlig – modern teknik gör det möjligt att låta dem som vill rösta själva göra det samtidigt som andra överlåter sin rösträtt på politiker.  Det skriver Anders Lönnfält och Joakim Sigvald, författare till boken Flytande demokrati.

Med riksdagsvalet avklarat börjar arbetet för de framröstade partierna att gruppera sig för regeringsbildning och parlamentariskt arbete.

Detta är svårare än någonsin på grund av en trend som nämns ibland men som oftast växer till i tysthet: det faktum att de stora partierna kontinuerligt förlorar väljare till förmån för de små och mycket små partierna. Varför är denna trend så stark?”

Läs hela artikeln här.

Mer om flytande demokrati här:

Foto: Jan Hammershaug

Valtal till Vallentunaborna

Kära vänner!

Vi lever i ett välfungerande land, i en välmående kommun. Vi har frihet och jämlikhet, det går ingen nöd på oss. Just därför är vi skyldiga att göra en insats. Inte ekonomiskt, men demokratiskt. Jag ska förklara vad jag menar. Krig och fattigdom beror på politisk rivalitet och maktkamp. Hela världen längtar efter goda exempel på hur forna rivaler kan börja samarbeta. En fredlig, demokratisk utveckling är enda möjligheten för att lösa de globala problem vi står inför med miljöförstöring, migration, massarbetslöshet mm.

Vallentuna har ett direktdemokratiskt internetparti sedan tolv år. Det är unikt i världen. Redan från början bjöds alla partier att samarbeta, men de reagerade som vi ofta gör när vi ställs inför något främmande, med misstänksamhet. Nu är vi inga främlingar längre, men koalitionen med moderaterna i spetsen vill ändå inte samarbeta med oss.

Det är så synd, för om det politiska systemet ska bli mer rationellt så måste det precis som vetenskapen uttryckas i skrift. Det skrivna ordet gör så att innehållet står i fokus och inte talaren. Många personer kan delta samtidigt utan att prata i munnen på varandra. Argumenten blir tydligare. Retoriska knep lättare att avslöja. På Internet kan man länka till faktapåståenden och granska källorna. Skriftlig kommunikation är tidsbeständig så att debatten kan pågå längre. Det ger de röstande mer betänketid.

En viktig poäng är att kommunens politik inte skulle förändras i stort. Vi skulle fortsätta att vara liberala och ha god ekonomi. Men det vore ett stort lyft för marknadsföringen av Vallentuna. Om vårt kommunfullmäktige blir den första demokratiska institutionen i världen som byter kommunikationsform och börjar använda nätet på allvar så skriver vi in oss i demokratins historia. Vallentuna får ta emot forskningsbidrag, internationella studiebesök och arrangera kongresser som ger både goodwill och ökade turistintäkter.

Idag tävlar partierna om väljarnas röster. Partisystemet bygger på konkurrens där vinnarna bildar en koalition som håller andra partier borta från inflytande. Men när det blir kris som under andra världskriget bildas en samlingsregering. Det går alltså att samarbeta om man måste. Vallentuna är välmående och kan leva med politisk rivalitet, men världen måste lära sig att samarbeta.

Om tillräckligt många röstar på Direktdemokraterna så får vi en ”samlingsregering” i Vallentuna. Då kommer argumenten att konkurrera med varandra istället för partierna. Då får även du vara med och fatta beslut om du vill. Vi ger dig en röst i varje sakfråga. Tack för att du läste och glöm inte att rösta.

Per Norbäck
Direktdemokraterna
Kandidat till kommunfullmäktige i Vallentuna och riksdagen

Foto: Jennifer Black

Vad röstar du i valet?

Är du en av de människor som tidigare avstått från att rösta? Har du blank- eller missnöjesröstat för att politiken inte är tillräckligt bra? Är du en av de som vill ha en förändring? Önskar du att du hade lite mer inflytande i politiken? Nu kanske du kan få det.

I riksdagsvalet 2010 avstod hela 18 procent av Sveriges röstberättigade befolkning att gå till valurnorna. Av de som gick till vallokalerna blankröstade 65938 personer. Hur många som missnöjesröstade kan dessvärre inte mätas, men sannolikheten är att de var betydligt fler.

Det faktum att 97 procent av den svenska befolkningen idag inte är medlemmar i något av de åtta riksdagspartierna är skrämmande ur demokratisk synvinkel. Till och med Svenska Kennelklubben har fler medlemmar än samtliga riksdagspartier sammanlagt. Är det då konstigt att över 70 procent inte känner sig som anhängare till något politiskt parti över huvud taget?

Bara de senaste drygt 20 åren har medlemsantalen i politiska partier sjunkit med 59 procent; från drygt 625 000 år 1991 till knappt 257 000 år 2014. Demokratiutredare förklarar att fenomenet uppstått genom att politiken bedrivits med brist på folklig förankring. Detta har gjort att legitimiteten urholkats.

Att alla människor har sina personliga åsikter och synpunkter på politiken är ett faktum. De flesta har värderingar och principer, fördomar och ibland även ideologier de försöker leva sina liv utefter. Även politiker. Faktum är att fler än var sjunde riksdagskandidat står närmare ett annat parti än sitt eget.

Många människor säger att de “struntar i politik” för att de känner att de inte känner sig hemma hos något parti. Ofta uppstår konflikter mellan den egna individen och punkterna i partiprogrammen. Ju fler punkter, ju mer detaljerat, desto färre personer kommer att hålla med partiet till 100 procent. För trots alla gemensamma idéer och visioner medlemmarna i ett parti än har, så kommer det att uppstå skillnader i sakfrågorna. Människor kommer nämligen alltid att prioritera olika.

Politiker borde därför agera förebilder och fokusera på att berätta inte bara om vad de ämnar göra, utan också hur, istället för att lägga energi på att klanka ner på och raljera om andra partier. Frågan är om det inte är informationsunderskottet till medborgarna som politikerna borde ägna mer kraft åt? Det kanske borde vara ett krav för varje ledamot att lämna in en verksamhetsberättelse för att ens kunna få bli omvald för en ny mandatperiod.

Det nya partiet Direktdemokraterna jobbar för att föra tillbaka den politiska makten till folket och ge varje människa möjlighet att påverka i samhället. Istället för att propagera för partipolitik eller blockpolitik menar de att alla grupper och individer ska kunna få sin röst hörd.

Genom direktdemokrati och flytande demokrati får väljarna möjligheten att verkligen göra skillnad i politiken. Inte bara den 14 september, utan även på alla de övriga 1461 dagar som sträcker sig fram till nästa val 2018.

Frågan är om du är en människa som gör nytta av dessa möjligheter och gör dina tankar och idéer hörda? Eller kommer du fortsätta gnälla när besluten inte blir som du ville?

Mats Goldberg
Kandiderar till kommunfullmäktige i Hedemora för Direktdemokraterna

Lotte Johansson frågar kommunfullmäktige

Riksdagskandidat Ann-Charlotte Johansson, nummer 10 på riksdagslistan för Direktdemokraterna ställer frågor till kommunfullmäktige i Värmdö om e-petitioner på kommunens hemsida.

Hur många petitioner tas upp av kommunfullmäktige – och framförallt hur marknadsförs tjänsten?

Sveriges Radio: Direktdemokraterna vill ha fler folkomröstningar

Eftermiddag i P4 Sörmland uppmärksammar inför höstens val småpartier som just nu står utanför riksdags- och fullmäktigeförsamlingarna. Först ut är Direktdemokraterna.

Lyssna på inslaget i Sveriges Radio:

Partiet bildades förra hösten och är ett enfrågeparti som rätt och slätt vill ha mer demokrati för medborgarna. Det ska det blir genom att man via internet håller folkomröstningar i politiska frågor hela tiden. Grundtanken är att ta till vara den kollektiva intelligensen.

Johan Mets, Eskilstuna.

Partiet har inga kandidater i de Sörmländska kommunerna men Johan Metz är kontaktperson i Eskilstuna.

– Partiet ställer upp i kommuner i andra län men här kan man rösta på Direktdemokraterna i riksdagsvalet. Finns det ingen valsedel i lokalen kan man skriva partiets namn på en blank valsedel, konstaterar Johan Mets.”

Artikeln och inslaget hos Sveriges Radio.

IDG: Ny teknik öppnar för direktdemokrati

“Den tekniska utvecklingen innebär nya möjligheter för de som förespråkar ett direktdemokratiskt system. Det nystartade partiet Direktdemokraterna vill att medborgarna ska få möjlighet att rösta om och lägga politiska motioner via nätet.

På det tidiga 90-talet kom Sveriges första direktdemokratiska partier. Ett av dem var Telefonpartiet som startades av Gula Tidningens grundare Peter Ahlm som ville att medborgarna skulle ges möjlighet att telefonomrösta med hjälp av de nya knapptelefoner som lanserats på marknaden.

I slutet av 90-talet började flera företag och organisationer utveckla omröstningssystem och vid milleniumskiftet hade allt fler länder börjat intressera sig för e-demokrati och de möjligheter som den nya tekniken förde med sig…”

Läs hela artikeln hos IDG.

Thomas Larsson kandiderar både till kommunen i Stockholm och till riksdagen. Läs mer om våra valkandidater.

Sveriges Radio: Direktdemokraterna vill att folk ska ha mer makt

“Det finns ett parti som heter Direktdemokraterna. Direktdemokraterna vill att folk ska ha mer makt. De vill att alla människor ska kunna rösta om olika saker även när det inte är vanliga val.

Direktdemokraterna är ett nytt parti. De vill ha direktdemokrati. Ett sådant system kallas ofta för direktdemokrati. Det finns till exempel i landet Schweiz. Där får människor vara med och folkomrösta på det här viset i nästan alla olika frågor. Och så vill Direktdemokraterna också ha det.

Måste hålla vad de lovar

Fördelarna med direktdemokrati är att politikerna måste hålla vad de lovar. Idag finns det också många företag som vill att politikerna ska bestämma saker så att det går bra för företagen. Om folk får rösta själva istället har folket mer makt, helt enkelt. Erika Olofsdotter Johansson vill…”

Läs artikeln hos Sveriges Radio här.

Erika Olofdotter kandiderar både till kommunen i Hedemora och till riksdagen. Läs mer om Erika Olofsdotter här.