Kategoriarkiv: nyheter

FRANKENSTEINS MITTENREGERING OCH NEGATIV PARLAMENTARISM

Så har då Sverige äntligen fått sin regering, efter över fyra månaders kaffedoftande ovisshet, efter en process som varken “kohandel” eller “ohelig allians” riktigt räcker till för att beskriva. Den för snarare tanken till något Mary Shelleyskt: En mittenregering med ett långtgående högerpolitiskt program, bakbunden av en hemlig uppgörelse med vänstern. Få kan vara nöjda med denna rödgrönblå sörja, som beroende på var man står på den politiska skalan kan beskrivas som någonstans mellan ett nödvändigt ont och ond bråd nöd. Resultatet av allt detta är att vi nu står med en regering som betydligt fler är emot än för, både räknat i riksdagsmandat och enligt opinionsundersökningar. Som demokratiskt sinnad finns det stor anledning att vara missnöjd idag. Och att fundera på hur det kunde bli såhär.

Att det svenska samhället blivit allt mer polariserat har varit uppenbart för de flesta ända sedan förra valet och den Decemberöverenskommelse som följde. Vi har ett parti som samlar ca 20% av väljarkåren, men som övriga 80% anser ska ha 0% inflytande. Tvärtemot de åttio procentens intentioner leder detta snarare till att partiet växer än krymper. Många svenskar verkar ha en djupt rotad instinkt att sympatisera med den som uppfattas vara i underläge och under attack, oavsett om det är välförtjänt eller inte. Kanske är det samma instinkt som gör oss öppna för att ta emot de som har det svårast i vår omvärld och som kommer för att be om vår hjälp. Tyvärr, och trots allt det som tidigare förenat och fortfarande förenar oss, så ser vi ut att ha hamnat på var sin sida av en ideologisk klyfta som växer för varje år och gör det allt svårare att kommunicera mellan olika politiska läger.

Men det finns ett mer tekniskt skäl. Ända sedan 1907 har vi haft negativ parlamentarism i Sverige. Det innebär att det krävs en absolut majoritet som röstar nej för att avsätta en regering, eller hindra en statsministerkandidat från att bli vald. Eftersom riksdagsledamöterna inte bara har en röd och en grön knapp att välja på när det är dags för votering, utan även kan avstå och rösta gult, så kan alltså en regeringsbildare tillträda även då den fått fler nej-röster än ja-röster, bara de gula och gröna rösterna tillsammans är fler än de röda. Den negativa parlamentarismen har aldrig prövats förut i modern tid; inte ens förra mandatperiodens rekordsvaga regering fick fler nej-röster än ja-röster. Men den nya regeringen tillträder på bara 115 mandats bifall, mindre än en tredjedel av riksdagen. 153 röstade nej, övriga avstod.

Om man säger sig stå för demokrati och allas lika rätt till inflytande så är det svårt att försvara den negativa parlamentarismen. En av demokratins grundbultar är att en minoritet aldrig ska kunna ta ett beslut mot en majoritet. Med positiv parlamentarism, som de flesta andra demokratier tillämpar, hade vi kanske haft fler regeringskriser, men varje regering hade behövt förhandla med alla partier och jämka samman politiken för att samla en majoritet bakom sig. Med positiv parlamentarism kanske vi nu hade stått inför ett kostsamt nyval. Men då hade åtminstone folk fått en chans att lägga sina röster när de vet var partierna verkligen står, inte var de sade sig stå före valet.

Mycket talar för att de ideologiska och politiska svårigheter som ledde till det här valets rekordlånga regeringsbildning inte kommer att lösas av sig självt. Allt fler röster höjs för att vårt nuvarande politiska system har nått vägs ände och att vår demokrati behöver reformeras i grunden. En modell som kan vara värd att titta närmare på är så kallad “flytande demokrati”. Den bygger på införandet av ett digitalt valsystem och förenar representativ demokrati med rätten att rösta i alla de sakfrågor som idag avgörs i riksdag och kommunfullmäktige. Med flytande demokrati skulle det inte finnas något behov av negativ parlamentarism för att bilda handlingskraftiga regeringar. Medborgarna skulle då kunna rösta fram en samlingsregering enligt Schweizisk modell med den rent exekutiva uppgiften att verkställa den politik som medborgarna och deras representanter gemensamt beslutar om. Schweiz kan berömma sig med att kombinera världens mest stabila regeringar med ett stort inslag av direktdemokrati, så även om dess valsystem, liksom vårt, har rötter i 1800-talet, är det väl värt att ta inspiration ifrån när vi tänker nytt kring vår svenska demokrati.

Det var för övrigt högerns statsminister Arvid Lindman som införde den negativa parlamentarismen i Sverige för att mota socialdemokratins växande dominans. Det ser ut som att högern föll på eget grepp den här gången.

/Joakim Sigvald, medförfattare till boken “Flytande demokrati” och medlem i Direktdemokraterna

Även vi svenskar längtar efter mer direktdemokrati

Nils Sjöqvist skrev ett spännande svar på en insändare i Dagens Nyheter om direktdemokrati och de gula västarna i Frankrike.

Läs hela artikeln här på DN eller nedanför

Direktdemokrati av schweizisk modell bör införas i Sverige. Direktdemokrati är en grundsten som mångdubblar medborgarnas möjligheter till politiskt inflytande, skriver läsaren Nils Sjöqvist.


Lennart Mogren skriver i sin insändare om franska gula västarnas krav på direktdemokratiska reformer. Vi behöver direktdemokratiska reformer även i Sverige

Direktdemokrati är när folket ges makt till att avgöra sakfrågor genom omröstning. Man kan säga att Schweiz är världens mest demokratiska land och en inspirationskälla för många direktdemokratiska rörelser världen över.

I Schweiz har man kontinuerligt folkomröstningar i olika sakfrågor. Ett initiativ som skrivs under av minst 100.000 röstberättigade leder till en folkomröstning.

Det schweiziska systemet gör det möjligt att motsätta sig beslut som röstats fram av parlamentet genom att minst 50.000 personer stödjer en folkomröstning för att ändra beslutet.

Ovanstående borde vara självklarheter i alla länder som kallar sig demokratier. När medborgare ges möjlighet att på fredlig väg korrigera politiska beslut som inte stöds av majoriteten skapas ett mer harmoniskt samhälle.

I Sverige finns det precis som i andra länder en önskan om en modernare demokrati med mer folkligt inflytande i politiken. I fjol gjordes en Sifo-undersökning på uppdrag av Direktdemokraterna som visade att mer än varannan svensk (53 procent) vill ha omröstningar i sakpolitiska frågor mellan ordinarie val.

Hur ska vi gå tillväga för att få igenom direktdemokratiska reformer i Sverige? Inget av de etablerade partierna har frågan på sin agenda. Det är snarare så att politiker tycks vilja ge sken av att direktdemokrati är något skadligt och att väljarna är för okunniga för att ges inflytande i politiken.

När det kommer till att rösta på det jättepaket av sakfrågor som respektive parti erbjuder anses vi däremot dugliga. Partierna använder vissa hjärtefrågor som bete åt väljarna, medan andra frågor offras i den kohandel som uppstår när partierna söker varandras stöd i riksdagen.

Att göra uppror och demonstrera likt gula västarna kan vara lockande. Det är dock ytterst tveksamt om den här typen av protester får någon politiker att verkligen vilja gå demonstranterna till mötes.

Svaret på frågan hur vi ska gå mot mer folkligt inflytande är enligt mig både enklare och ganska självklart. Du har en chans att förändra demokratin och ge dig själv utökad rösträtt. Den chansen ges normalt vart fjärde år och med dagens representativa demokrati finns ingen ångerrätt.

De som inte vill vänta fyra år mellan tillfällena att använda den dyrbara rösträtten ska ge ert förtroende till det parti som prioriterar demokrati framför alla andra frågor. Direktdemokrati är en grundsten som mångdubblar medborgarnas möjligheter till politiskt inflytande och beslut fattade av majoriteten. Är det inte så vi vill att vår demokrati ska fungera?


DEBATTARTIKEL OM RAMVERKET OM GLOBAL MIGRATION

Vi skrev en debattartikel om FN’s ramverk om global migration (Global compact for safe, orderly and regular migration) men tyvärr har den nekats publicering i flera medier. Vi väljer därför att publicera artikeln här på vår webbplats i sin helhet

Förankra politiken hos väljarna

Sveriges övergångsregering deltar för Sveriges del på FN-mötet i Marrakech 10-11 december där man kommer att skriva under FN’s ramverk för ordnad migration (Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration)

Ramverket väcker känslor hos alla sidor i det politiska spektrumet (exempelvis debattartikel från Kristina Winberg (SD) och replik från Cecilia Wikström (L). Det har skrivits om det inom olika medier och det har sagts förekomma mycket falsk information och ryktesspridning.

Oavsett vad detta ramverk betyder för Sverige, så är det uppenbart att det engagerar och att det finns olika åsikter kring om Sverige ska skriva under eller inte. Det finns t.ex. en pågående namninsamling som hittills har samlat ihop ungefär 20000 underskrifter mot att Sverige skriver under ramverket.

Direktdemokraterna är ett parti som förespråkar ökat medborgarinflytande där väljarna får chansen att delta och påverka i de politiska besluten som ett komplement till nuvarande politiska system. Vi gav våra besökare chansen att rösta i frågan om Sverige bör skriva under ramverket genom Facebook och Twitter och vi fick ca 2100 svar. Det går inte att säga att dessa omröstningar på något sätt är representativa för alla väljare, men resultatet tyder på att det finns ett stort gap mellan vad de som deltog i omröstningarna tycker och det som övergångsregeringen planerar att göra.

Resultatet efter de två omröstningarna visade på att 9 av 10 av de som röstade var negativt inställda till ramverket. Det tyder på att det saknas förankringsarbete från politikerna för att säkerställa att väljarna vet vad ramverket innebär samt på vilket sätt det kommer att påverka Sverige.

De som förordar detta ramverk pekar på behovet av att förbättra villkoren för migranter generellt, inte minst människor på flykt och gästarbetare som utnyttjas. Man vill också genom avtalet bekämpa människosmuggling, samt stötta utsatta samhällen så att färre tvingas på flykt. Att dokumentet inte är bindande framförs också ofta som skäl att skriva under det.

Den generella kritiken mot ramverket är att det är otydligt skrivet och öppet för tolkningar – i synnerhet kring yttrandefriheten. Det verkar också finnas en oro för att detta avtal kan innebära ökade kostnader för integrationen, minska den nationella suveräniteten och att detta ramverk kan bli bindande i slutändan. Detta har uppgetts vara några av skälen till att ett flertal länder, däribland t.ex. USA, Australien och Schweiz har valt att inte skriva under.

Det är svårt att få en komplett bild av vad ramverket innebär då informationen oftast är politiskt färgad åt både höger och vänster. Regeringen har via Justitiedepartementet beskrivit det, men det finns ingen officiell översättning av originalskriften till svenska, vilket försvårar informationsinhämtningen då byråkratisk engelska kan vara svår att förstå. Det är viktigt att politik förklaras och förtydligas så att väljarna vet vad politiken kommer att innebära och hur det kan påverka väljarna längre fram.

Politikerna är valda av väljarna för att representera deras vilja, men i denna fråga verkar det som att många politiker inte representerar väljarnas vilja, vilket skapar problem för förtroendet för den svenska demokratin. Det är viktigt att politikerna lyssnar på väljarna och förankrar besluten för att säkerställa en långsiktig hållbarhet och öka förtroendet för demokratin.

Vi hade därför en uppmaning: säkerställ att denna underskrift är något Sveriges väljare vill ha, innan ni skriver under!

Maneka Johanna Helleberg och Jenny Rydhammer, Direktdemokraterna



Tack för allt hårt arbete!

Valdagen för 2018 års val är över, slutgiltig räkning av rösterna pågår och vi kan alla se tillbaka över allt arbete som genomförts av oss alla inför valet med en enorm stolthet och glädje. Vi kan konstatera att alla insatser som genomförts av er alla har lett till att allt fler känner till Direktdemokraterna och vårt budskap och detta är väldigt goda förutsättningar inför framtiden.

Det preliminära valresultatet för 2018 visar på en oerhört svår parlamentarisk situation där båda blocken minskat och Sverigedemokraterna ökat. Detta kommer att innebära stora utmaningar kring regeringsbildning, vilket också kommer innebära kompromissande och svikna löften. I denna situation hade det verkligen behövts sätt för alla väljare att vara med och påverka politiken i Sverige, men tyvärr så finns inte dessa möjligheter nu när valdagen är slut.

Den slutgiltiga rösträkningen pågår fortfarande och det går ännu inte att säga hur det gått för Direktdemokraterna i detta val, men det finns indikationer på att vi gjort ett mycket bättre val än 2014 även om vi inte har fått tillräckligt med röster för att ta plats i riksdagen. Vi har lärt oss mycket under denna valkampanj kring hur vi arbetar tillsammans, möjligheterna att komma ut i medierna, interna strukturer som behöver förändras samt hur vi kan arbeta för att sprida vårt budskap. Detta innebär att vi är stärkta efter detta val och kan arbeta bättre framöver, både internt och externt.

Vi är oerhört tacksamma över allt arbete som ni alla har lagt ner för Direktdemokraterna inför valet 2018 och vi är också hedrade över det förtroende vi som styrelse fått från er att förvalta Direktdemokraterna denna mandatperiod.

Vi kommer inte ge oss utan kommer att fortsätta arbeta för att Direktdemokraternas löfte ska bli verklighet och vi kan erbjuda verktyg för direktdemokrati och flytande demokrati. Varje steg för oss ett steg närmare!

Vi kommer nu att gå vidare in i analys av valet och påbörja arbetet att utveckla Direktdemokraterna inom olika områden för att skapa en verksamhet för framtiden. Direktdemokraterna kommer bara bli starkare och starkare genom allt det stöd vi har fått!

Med vänliga hälsningar

Styrelsen

Replik på debattartikel av Torbjörn Tännsjö

Direktdemokraternas replik på Torbjörn Tännsjös debattartikel i Dagens Nyheter.

Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi, skrev en debattartikel i Dagens Nyheter kallad Hur ska jag veta vilket parti jag ska lägga min röst på?

Vi i Direktdemokraterna anser att mycket av Tännsjös åsikter i debattartikeln är felaktiga och vi skickade därför in en replikartikel till Dagens Nyheter om detta som de tyvärr tackade nej till. Vi lägger därför upp denna replik här istället.

Replik

Torbjörn Tännsjö skriver i sin debattartikel att väljarna inte är tillräckligt insatta för att kunna rösta på sakfrågor. Tännsjö menar att väljarna istället ska titta på hur tillförlitliga politikerna är. Men hur ska väljarna kunna bli insatta eller engagerade om de inte får chansen att delta? Och om väljarna enligt Tännsjö inte kan sätta in sig i sakfrågor, hur ska de då kunna bedöma politikernas trovärdighet?

Vi inom Direktdemokraterna ser möjligheter att bli insatt genom ökad transparens och medborgarinflytande. Möjligheter att delta i politiken skapar engagemang, vilket innebär att fler vill bli mer insatta och tar till sig information mer aktivt. Därmed skapas också förutsättningar för att kunna göra informerade val även i sakfrågor. Och faktum är att många väljare redan har expertis som vida överstiger en genomsnittlig politikers inom sitt område.

Tännsjö anser att chansen att den enskilda väljarens röst ska fälla utslag i valet är liten, samt att många kan uppleva att deltagandet i valet inte är värt besväret, i och med att det finns så begränsad möjlighet att delta och påverka.

Tänk nu på de utmaningar som finns för demokratin i Sverige med lägre förtroende för politiker, bristande engagemang för partipolitiken och allt rörligare väljargrupper som vänder de traditionella partierna ryggen. Tänk om alla väljare faktiskt kunde påverka mer än en gång vart fjärde år genom direkt medborgarinflytande?

Det finns många undersökningar som visar på behovet av mer medborgarinflytande:

Demokrati innebär folkstyre; att gömma den bakom parlamentariska filter innebär en förminskning av devisen att all makt ska utgå ifrån folket. Väljarna ska inte behöva rösta bort sina åsikter genom kompromissande partier som inte håller vad de lovar.

Det finns praktiska sätt att erbjuda direktdemokrati (som till exempel i Schweiz där man har många beslutande folkomröstningar varje år). Om vi väljare verkligen skulle få makten att påverka de politiska besluten så är det troligt att vi skulle sätta oss i in frågor och debattera dem på ett nytt sätt, eftersom vi då vet att våra beslut får en effekt på vårt samhälle.

Vi behöver fler möjligheter att rösta utifrån sakfrågor, inte bara utifrån hur pålitliga politikerna upplevs. I slutändan är det väljarna som vet vad de tycker och hur de vill att Sverige ska utvecklas. Det är dags för mer direktdemokrati som komplement till vårt parlamentariska system. På så sätt kan sakfrågor komma i förgrunden framför politikers (o)pålitlighet och löften. Direktdemokrati skapar förtroende för politiken och en stärkt demokrati. Låt fler forma framtiden!

Valspurt – Frågor om företagande

Bilden används med tillåtelse från Företagande.se

Direktdemokraterna fick inför valet 3 frågor från Företagande.se om företagande och hur vår politik skulle påverka företagarna. Vi har som ni vet ingen politik i sakfrågor men förtydligade möjligheterna för företagarna att kunna forma sin egen politik utifrån sitt expertkunnande inom området.

Här är de svar vi lämnade och som publicerats på deras webbplats

1. Hur kommer ni gynna småföretagare i landet att anställa mer personal och öka chanserna till större marginaler så de kan konkurrera bättre nationellt och internationellt?

Direktdemokraterna är ett parti som inte driver politik i sakfrågor utan endast har ett löfte, att erbjuda verktyg för direktdemokrati och flytande demokrati. Vi som parti kommer därmed att erbjuda verktyg för att de som exempelvis har expertkunskap inom området (företagande) ska kunna påverka politiken direkt. Det innebär att företagare kan lägga upp egna förslag till omröstning som sedan kommer in i exempelvis riksdagen eller kommunfullmäktige för direkt påverkan. Företagarna kan också välja att rösta på förslag från andra partier som gynnar deras möjligheter att anställa och få större marginaler.

Med flytande demokrati kan även företagarna komponera en egen politik med inslag av både höger-, mitten- och vänsterpolitik genom att “låna” ut sin röst till andra partiers åsikter inom vissa områden och Direktdemokraterna kommer då att föra vidare rösten på samma sätt som direktdemokrati, dvs rakt in i de beslutande organen.

Det innebär kortfattat att Direktdemokraterna är ett verktyg för att företagarna, som är experterna inom området, själva kan påverka politiken för mer gynnsamma förutsättningar för företagande.

2. Hur kommer er politik se ut för att underlätta för småföretagare att investera?

Som vi beskrivit i en tidigare fråga har Direktdemokraterna ingen egen politik i sakfrågorna utan är ett verktyg för att exempelvis företagarna ska kunna påverka politiken direkt. Det innebär att vi är en förmedlare av rösterna för att företagarna ska kunna påverka politiken i gynnsam riktning.

Genom att vi erbjuder dessa verktyg för direktdemokrati och flytande demokrati kan företagare själva underlätta investeringsmöjligheterna genom att rösta på de förslag som de tycker om inom området, eller genom att lägga fram egna förslag.

3. Hur kommer er politik gentemot befolkningen i stort påverka småföretagare indirekt? Gynnsam eller negativ riktning?

Som vi beskrivit tidigare så har vi ingen egen politik i sakfrågorna, utan erbjuder verktyg för att väljarna ska kunna påverka politiken även mellan valen.

Det är väljarna som påverkar vilka förslag som läggs fram samt hur vi förmedlar rösterna (om 60% säger ja till ett förslag i intern omröstning, röstar också 60% av våra mandat ja i exempelvis riksdagen). Det innebär att det är väljarna som beslutar om de förslag som skall behandlas vilket kan vara både gynnsam eller negativ inriktning.

Genom våra verktyg kan därför småföretagare själva påverka politiken och skapa en egen politik utifrån sina behov/förutsättningar utan partipolitiska begränsningar.

 

Ny Sifo-undersökning: Mer än varannan svensk vill ha direktdemokrati

Texten i Pdf format

PRESSRELEASE DIREKTDEMOKRATERNA 16 AUGUSTI 2018

53 procent av svenskarna vill ha direktdemokrati. Det visar en färsk SIFO-undersökning som Direktdemokraterna beställt. Och störst är intresset bland kvinnor i åldern 15–29 år där hela 73 procent svarar att de vill kunna delta i politiska beslut mellan de ordinarie valen via internetomröstning.

Partiet Direktdemokraterna verkar för att öka medborgarnas inflytande i politiska sakfrågor mellan valen. Genom direktval på internet ska medborgare kunna besluta även i sakfrågor i kommun, landsting och riksdag.

Att intresset för ett ökat direkt medborgarinflytande är stort bekräftas nu i en SIFO-undersökning. En statistiskt representativ grupp respondenter fick svara på frågan om de vill kunna delta i politiska beslut mellan de ordinarie valen via internetomröstning.

– Undersökningen visar att folk inte har förlorat tron på demokrati, de har förlorat tron på en förlegad parlamentarisk tillämpning av den, säger Thomas Larsson, som är en av Direktdemokraternas talespersoner.

Frågan som ställdes var: ”Vill du kunna delta i politiska beslut mellan de ordinarie valen via internetomröstningar i kommun, landsting och riksdag?”

Totalt svarade 53 procent av de tillfrågade ja på frågan. Störst är intresset hos unga kvinnor 15–29 där hela 73 procent svarar att de vill ha möjlighet till direktdemokrati.

Hos män är intresset störst i åldersgruppen 30–49 år där 65% är positiva. Intresset för att delta är som lägst hos personer över 65 år där ungefär var fjärde svarar ja.

I större städer vill 62 procent ha möjlighet att påverka i direkta omröstningar medan endast 44 procent av de boende i glesbygd svarar ja. Intresset är också högre hos högskoleutbildade, med 59 procent, än hos grundskoleutbildade, med 25 procent ja. Sett till de politiska blocken är intresset jämnt fördelat medan C-, V- och FI-väljare sticker ut som särskilt entusiastiska. Mest skeptiska är miljöpartisterna där endast 47 procent är positiva till idén.

– Detta bekräftar att direktdemokrati inte är en ideologisk fråga på höger- och vänsterskalan utan en allmängiltigt relevant frågeställning som alla kan relatera till, säger Jenny Rydhammer, pressekreterare för Direktdemokraterna.

Undersökningen genomfördes i juni 2018 av SIFO på uppdrag av Direktdemokraterna och hade 1000 respondenter. Undersökningen (tillgänglig för nedladdning nedan) visar att intresset är lika stort, 56%, hos högerväljare som hos vänsterväljare.

Direktdemokraterna (DD) har funnits som riksparti sedan 2014 och började som en  sammanslagning av de direktdemokratiska partierna Demoex i Vallentuna, Aktiv Demokrati från Linköping, samt delar av Popvox i Stockholm.

Idén är att stärka demokratin och att svenska folket ska få mer makt i sakfrågor, genom allmänna omröstningar eller genom så kallad flytande demokrati där man som väljare ”ger” sin röst till det parti man tror bäst överensstämmer med ens egna värderingar i just den specifika sakfrågan.

Läs mer

Länk för nedladdning av undersökning: https://bit.ly/2uA8Eut

Länk till Direktdemokraternas hemsida: https://www.direktdemokraterna.se/

Kontakt
Thomas Larsson – Talesperson Direktdemokraterna,
Mobil: 076-848 73 38
Mejl: thomas.larsson@direktdemokraterna.se

Jenny Rydhammer – Pressekreterare Direktdemokraterna,
Mejl: jenny.rydhammer@direktdemokraterna.se

Här kan du läsa undersökningen i original

Sifo undersökning sida 1

Sifo undersökning sida 2Sifo undersökning sida 3

Sifo undersökning sida 4

 

 

 

Låt fler forma framtiden

Meningen kommer från betänkandet kring 2014 års demokratiutredning (SOU 2016:5) som bland annat betonar att det är dags för utveckling av demokratin genom ytterligare kanaler för påverkan via bland annat folkmotioner och en så kallad ”demokratiportal” på nätet där man kan lämna förslag och stödja folkmotioner. Fler verktyg för att öka möjligheten till engagemang behövs enligt betänkandet

Många kommuner har sedan flera år tillbaka haft möjligheten till medborgarförslag via respektive kommuns webbplats, vilket är ett lovvärt initiativ delvis i enlighet med vad demokratiutredningen belyser, men man kan ställa sig frågan om det är tillräckligt?

I det moderna samhället finns det större krav på delaktighet och möjlighet att påverka från medborgarna, vilka har svårt att få genomslag för sina idéer i dagens partipolitik med tydliga gränsdragningar. Detta skapar en brist på engagemang inom politiken vilket i sin tur skapar en ohållbar situation för den svenska politiken. I betänkandet skrivs bland annat detta: ”Endast 15 procent av medborgarna tycker sig kunna påverka politiska beslut på nationell nivå mellan valen”. Detta är en alarmerande siffra och påvisar vikten av att utveckla den svenska demokratin.

Ordet Demokrati kommer som de flesta vet från grekiskan och betyder ungefär ”Folkstyre”. Den svenska politiken av idag kan mer kännetecknas av ”politikerstyre” än ”Folkstyre” i och med att den reella möjligheten att faktiskt påverka politiken från folkets håll är väldigt liten. Det är därför dags för en reformering av det politiska systemet med fler verktyg för direkt påverkan från folket, det vill säga Direktdemokrati även i Sverige. Direktdemokrati är kortfattat en slags beslutsform där de röstberättigade direkt påverkar och fattar beslut. Denna form av demokrati finns redan i Schweiz där den fungerat under lång tid.

Direktdemokrati förespråkas av oss i Direktdemokraterna, vi är ett modernt parti utan partipolitik och vi står för folkets vilja och röstar i enlighet med folkets vilja. Om 60% av väljarna vill säga ja till en fråga och 40% vill säga nej så kommer våra röstförmedlare att dela upp sina röster på motsvarande sätt i omröstningen, exempelvis 8 ja och 6 nej. Varje medlem kan lägga fram förslag att ta upp för omröstning och om majoriteten av medlemmarna godkänner det så lägger röstförmedlarna fram förslaget i exempelvis riksdag, kommunfullmäktige etc.

Direktdemokraterna förespråkar även ”Flytande demokrati”, vilket innebär en blandning av direktdemokrati och dagens representativa demokrati. Det innebär att man inte behöver rösta på varje fråga utan inriktar sig på de frågor man brinner för och i övrigt delegerar sin röst till exempelvis ett annat partis åsikt i vissa frågor. Den som delegerat sin röst kan närsomhelst ta tillbaka sin röst. Detta skapar en smidighet som gör att väljarna kan fokusera och välja formen för sitt engagemang.

Detta anser vi är en modern form av demokrati som passar bra för 2000-talet och framåt, det skapar fler möjligheter för engagemang, både på lokal nivå men även på riksnivå. Vi i Direktdemokraterna anser att Sverige bör låta fler forma framtiden, inte bara politikerna.

Du kan läsa mer om debattartikeln här.

Jenny Rydhammer, Direktdemokraterna, Kalmar

 

Är en röst på Direktdemokraterna en bortkastad röst?

Tror du att en röst på Direktdemokraterna är en bortkastad röst i höst? Tänk om.

Du bestämmer själv vilka frågor du röstar ja/nej på – eller låter någon annan du litar på rösta åt dig i frågan.

Hur mycket kan du påverka ditt ”vanliga partis” riksdagsledamöter i 4 år?

Så…..var är rösten mer åt det bortkastade hållet?

Men om vi inte kommer in i riksdagen? Svaret är enkelt:

Det börjar med dig. Sprid ordet, och till slut kommer ringarna på vattnet att ge resultat, vi lovar! För detta är demokrati.